1 mars är årsdagen för för när hungerstrejken på Long Kesh-fängelset i Nordirland startade. I år är det 40 år sedan Bobby Sands inledde strejken. Protesterna som började redan 1976 med ”lakanprotesten” och ”den smutsiga protesten” hade ett mål, att återupprätta den politiska fångstatusen genom att få igenom fem krav.
De fem krav som fångarna ville få igenom var:
1. Rätten att inte bära fängelseuniform
2. Rätten att inte utföra fängelsearbete
3. Rätten att fritt umgås med andra fångar och att organisera utbildnings- och fritidsaktiviteter
4. Rätten till ett besök, ett brev och ett paket i veckan
5. Fullständig återupprättelse av den frigivningstid som förlorats under protesten.
Hungerstrejken 1981 var inte den första som utförts av irländska republikaner men den är utan tvekan den mest omtalade och Bobby Sands har kultstatus inte bara på Irland utan på flera ställen runt om i världen. Bland annat finns en gata i Teheran som heter Bobby Sands Street precis vid den brittiska ambassaden.
Den hungerstrejk som startade i mars 1981 var egentligen den andra i den protest för att få tillbaka politisk fångstatus, den första inleddes på hösten 1980 och höll på i 53 dagar, den avslutades när den brittiska regeringen till slut var beredda att gå med på de krav som ställdes. Tidigt 1981 insåg fångarna att så ändå inte skulle bli fallet, regeringen ledd av Margaret Thatcher hade enligt fångarna misslyckats med att lösa problemen.
Under hela hungerstrejken var Margaret Thatchers inställning iskall, hon menade på att det här var deras egna val och regeringen var inte beredda att förhandla med dömda brottslingar, hon menade även på att det här inte var politiskt.
Strejken avbröts den 3 oktober 1981, då hade 10 män mist sina liv. Några av kraven fick de till slut igenom, bland annat att få bära sina egna kläder. Men framför allt fick den republikanska kampen nytt bränsle. Hatet mot Thatcher visste inga gränser, både IRA och Sinn Féin växte enormt under och efter strejken.
Händelsen ses som en av de viktigaste inom den irländska frihetskampen och som sig bör när det gäller Irland har flera låtar skrivits om hungerstrejken, bland annat Roll Of Honour (Gerry O’Glacain, The Irish Brigade) där de 10 avlidna hungerstrejkarna nämns. Texten till låten hittar ni under videoklippet
We must be united in memory of the ten,
England you’re a monster, don’t think that you have won
We will never be defeated while Ireland has such sons
Hungering for justice as their young lives ebbed away,
For their rights as Irish soldiers and to free their native land
They stood beside their leader – the gallant Bobby Sands
In those narrow streets of Derry they miss O’Hara still,
They so proudly gave their young lives to break Britannia’s hold
Their names will be remembered as history unfolds
To salute ten Irish martyrs the bravest of the brave,
Joe McDonnell, Martin Hurson, Kevin Lynch, Kieran Doherty
They gave their lives for freedom with Thomas McElwee
With your nine brave companions with the martyred dead you lie
Your souls cry out ”Remember, our deaths were not in vain.
Fight on and make our homeland a nation once again!”
