I den digitala eran har sociala medier blivit en central del av våra liv, ett verktyg för att kommunicera, dela idéer och hålla oss informerade. Men samma plattformar som en gång hyllades för att de demokratiserade informationsflödet har nu förvandlats till slagfält för desinformation och lögner. Denna utveckling hotar inte bara vår demokrati, utan också samhällets stabilitet och tillit mellan människor.
Desinformationen sprider sig som en löpeld. Falska nyheter och manipulativa narrativ sprids snabbare än sanna påståenden och når miljontals människor på några minuter. Konsekvenserna är katastrofala: val påverkas av lögner, tilliten till medier och institutioner undergrävs, och polariseringen i samhället fördjupas. När gränsen mellan fakta och fiktion suddas ut, blir det allt svårare för människor att fatta informerade beslut – något som är grundläggande för en fungerande demokrati.
Yttrandefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet, men den har aldrig varit absolut. Ingen har rätt att använda sin röst för att sprida lögner som skadar andra, skapar splittring eller hotar samhällsfred. Sociala medier-plattformar som Facebook, Twitter, och TikTok har länge hävdat att de bara är neutrala förmedlare av information, men i praktiken fungerar de som megafoner för desinformation. Algoritmer prioriterar innehåll som skapar engagemang – och vad engagerar mer än sensationella, polariserande eller rentav falska påståenden?
Därför är det inte bara rimligt, utan också nödvändigt, att ställa krav på dessa plattformar. Om de inte kan säkerställa att deras tjänster inte bidrar till spridningen av desinformation, bör de inte få verka inom EU.
Europeiska unionen har en unik möjlighet att visa globalt ledarskap i kampen mot desinformation. Genom att införa krav på att sociala medier-plattformar aktivt faktagranskar innehåll kan EU sätta en standard som andra regioner kan följa. Detta är inte ett angrepp på yttrandefriheten, utan en insats för att skydda den. Yttrandefrihetens värde undermineras när den används som ett verktyg för manipulation och lögner.
Initiativ som EU:s Digital Services Act (DSA) är ett steg i rätt riktning, men det krävs mer. Plattformar måste hållas ansvariga för innehållet som sprids, och de bör vara skyldiga att investera i både tekniska lösningar och mänsklig granskning för att identifiera och ta bort desinformation.
Kritiker menar ofta att krav på faktagranskning innebär censur eller hotar den fria debatten. Men det är en förenklad och felaktig bild. Att kräva att plattformar tar ansvar för sanningshalten i det innehåll de sprider är inte samma sak som att tysta kritiska röster. Det handlar om att säkerställa att debatten baseras på fakta, inte på lögner.
Andra argumenterar för att faktagranskning är för komplext eller subjektivt för att kunna genomföras rättvist. Men teknologin har utvecklats, och det finns redan effektiva faktagranskningssystem. Dessutom kan plattformar samarbeta med oberoende experter och organisationer för att säkerställa transparens och rättvisa i processen.
Om vi tillåter desinformationen att fortsätta spridas okontrollerat riskerar vi att underminera de demokratiska fundament som vårt samhälle bygger på. Valresultat kan manipuleras, extremistiska idéer normaliseras, och samhällen kan slitas isär av polarisering.
Ett aktuellt exempel är hur desinformation om klimatförändringar eller pandemier kan få allvarliga konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. När falska påståenden sprids snabbare än vetenskapligt förankrade fakta, leder det till att människor fattar felaktiga beslut som påverkar hela samhällen.
Tiden för tvekan är förbi. Sociala medier har visat att de inte kan eller vill ta ansvar på egen hand. Därför måste EU sätta tydliga regler: plattformar som inte aktivt arbetar för att stoppa spridningen av desinformation ska inte få operera inom unionens gränser.
Detta handlar inte om att begränsa yttrandefriheten, utan om att försvara den mot krafter som försöker undergräva den med lögner och manipulation. EU har ett ansvar att agera för att skydda sina medborgare och sin demokrati från desinformationens skadliga effekter.
Låt oss visa att sanningen fortfarande har en plats i den digitala världen. Det är dags att stoppa lögnernas era och skapa en framtid där fakta och ansvarstagande är grunden för den offentliga debatten.
Kari Parman
Gnosjö
