Trollmor tycker att människobarn är så konstiga med sina tvättade öron, kammade hår och rena och hela kläder. De luktar inte heller. Foto: Rolf Waltersson.

Sagornas skog

Den som i lördags besökte Årbyskogen i Eskilstuna blev förflyttad till Sagornas skog som var, och kanske fortfarande är, hemvist för naturväsen och oknytt av alla de slag.

Bergakungen

I sagornas skog möter vi den stackars vallpigan Malin Evelina som blivit evig fånge hos Bergakungen.

Bergakungen är alla trollens härskare och far till det vackra Skogsrået. Bergakungen och hans hov håller till långt inne i berget där det allra största rummet kallas Bergakungens sal. Alla rummen i trollberget är fulla med guld, silver och ädla stenar. Bergakungen är inte riktigt lika ful och dum som andra troll. Om man är en liten människa långt inne i den djupa skogen måste man vara på sin vakt så att man inte blir bergtagen och för evigt fånge i Bergakungens oändliga salar, som den stackars vallpigan Malin Evelina blev.

Älvorna

Älvorna kan ibland ses dansande på en äng eller i en glänta i skogen. De är små och mycket vackra, nästan genomskinliga varelser, som ser mycket yngre ut än vad de är. Över älvorna härskar Älvdrottningen. Om du möter Älvdrottningen kan du tappa livskraften och gnistan och bli tungsint och deprimerad.

Men ännu värre är om älvorna lurar med dig till sitt rike. Där är en enda dag som hundra år i vår värld. Om du lyckas ta dig bort från älvornas rike har kanske flera hundra år gått och inget är sig likt.

Trollmor

Om vi ska vara rättvisa mot trollen så måste vi också berätta att det finns troll som är både snälla och omhändertagande. Trollmor, till exempel. Varje kväll samlar hon alla sina småtroll, binder fast dem ordentligt i svansen och sjunger de vackraste ord hon känner tills alla småtrollen sover lugnt och skönt på sina mjuka mossbäddar.

De små människobarnen fick varsin svans av Trollmor. De satte sig i ring runt Trollmor och alla sjöng:

När trollmor har lagt de elva små trollen
och bundit fast dem i svansen,
då sjunger hon sakta för elva små trollen
de vackraste orden hon känner:

Ho aj aj aj aj buff,
ho aj aj aj aj buff,
ho aj aj aj aj buff buff!
Ho aj aj aj aj buff.

Näcken

Tyvärr fick vi inte se Näcken. Men vi hörde hans vackra toner på fiolen.

Näcken är en stilig karl som sitter naken vid en bäck och spelar sin musik. Han förtrollar människorna med sin musik och lockar ner dem i vattnet så att de drunknar. Han kan också byta skepnad och framställa sig som en vacker vit häst – Bäckahästen. Bäckahästen lockar barn att sätta sig på dess rygg innan den galopperar ner i djupet och dränker alla barnen. Så om ni hör vacker fiolmusik i skogen nära en bäck eller sjö, eller ser en vit häst vid vattenbrynet – håll då för öronen, vänd bort blicken och spring därifrån.

Skogsrået

Skogsrået eller Skogsfrun är skogens drottning. En kvinna som är så vacker att ingen kan motstå henne och som lockar människor bort från stigarna så att de går vilse i de djupa skogarna. Men hennes skönhet finns bara på ytan. När hon vänder sig om ser man att hennes rygg är ihålig och mossbevuxen som en gammal trädstam. Om ni ser Skogsrået eller hör hennes sång, se till att hålla hårt i mammas eller pappas hand så att de inte blir förtrollade och går vilse i skogen.

Skogsrået råder över skogen, tar hand om och vakar över den och dess innevånare. Så när ni är ute i skogen, bryt inga kvistar och skräm inga djur. Då riskerar ni att göra Skogsfrun arg, och dem som skadar hennes skog får förr eller senare igen.

Maran

Om du har drömt mardrömmar har du haft besök av en Mara. Maran kan ta sig in i alla sovrum genom ett fönster eller ett nyckelhål eller den allra minsta lilla springa under dörren. Den som blir riden av Maran känner en tyngd över bröstet och drömmer de hemskaste drömmar.

Vem som helst kan vara en Mara, oftast utan att veta om det. På dagarna är hon en helt vanlig människa, men när natten kommer blir hon tvungen att ge sig ut och leta efter någon sovande stackare som hon kan plåga med mardrömmar.

Men det finns ett sätt att skydda sig mot Maran. Om man kalla henne vid hennes rätta namn försvinner hon och kommer aldrig igen.

Problemet är att det inte är många som vet Marans rätta namn.

Vättar

De kallas för vättar, vittror, di sma undar jardi, de underjordiska och många andra namn. De är ofta gråklädda, har toppiga luvor, och är inte längre än att de når upp till knävecken på en vuxen karl. De bor nära människorna i familjer under marken. Kanske bor några under huset där du bor!

Vättar får inte förväxlas med gårdstomtar, som är ett väsen som bor ensam och inte har någon familj. Men precis som gårdstomten kan småfolket hjälpa till – eller för den delen, ställa till med oreda för oss människor. Att ställa ut gåvor och mat till småfolket är alltid uppskattat. Se också till innan du häller ut vatten på marken, ropa “Se upp därnere!” så de har en chans att flytta på sig. Ibland lånar de saker av oss människor, men om du är snäll mot dem får du tillbaka dina försvunna saker.

Fenrisulven

Fenrisulven är egentligen inget naturväsen utan en del av den nordiska mytologin och tron på asagudar. Men i Sagornas skog stryker Fenrisulven ändå omkring och sprider skräck hos dem som får syn på honom.

Fenrisulven är en stor och hemsk varg som till en början bor i Asgård tillsammans med gudarna. Men vartefter han blir större och starkare och hotfullare inser gudarna att de måste bilda fast honom. Eftersom inga vanliga kedjor kan kan hålla de fruktansvärda vargen låter de dvärgarna tillverka det magiska repet Gleipner. Gleipner är tillverkat av ljuset från kattens tramp, björnens senor, kvinnors skägg, bergens rötter, fiskens andedräkt och fågelns spott, och trots att det är tunt som silke är det oförstörbart och ska binda Fenrisulven tills jorden går under.

Man kan ju alltid hoppas!

Det var många barn och vuxna som passade på att bekanta sig med alla de slags naturväsen och oknytt som lever i våra skogar.

Sagornas skog är ett arrangemang som Studiefrämjandet genomfört tillsammans med Lässatsningen Eskilstuna Stadsbibliotek, Teaterföreningen Sigurd, Sörmlands Cosplayförening och Friluftsfrämjandet med stöd från Postkodstiftelsen.

PS. En stor del av texten om invånarna i Sagornas skog har jag hämtat från arrangörernas egna texter.

Foto:
Rolf Waltersson