Anna Eriksson:
Aldrig tidigare har ordförandeklubban i EU fattats av ett medlemslands vars regering legat i så hård konflikt med unionen det ska representera som när Ungern nu tar över från Belgien idag.
Förutom EU-parlamentet, som krävt att Ungern förbjuds från att delta i det sex månader långa roterande ordförandeskapet, har statsledare från flera medlemsländer ifrågasatt landets lämplighet och förmåga att leda EU.
Bland invändningarna har lyfts bland annat Orbáns regerings:
– brott mot EU:s gemensamma rättsstatsprinciper;
– sabotage av EU:s Ukrainapolitik och sanktionerna mot Ryssland;
– extremt kritiska och ofta fientliga hållning gentemot EU som helhet;
– klagomål på att EU tvingar på Ungern oönskade lagar;
– jämförelser mellan medlemskapet i EU och Ungerns fyra årtionden del av det Sovjet-dominerade Östblocket;
Å sin sida har EU fryst vissa fondpengar öronmärkta för Ungern, på grund av diskriminering av hbtq-personer samt en ökande politisering av ungerskt rättsväsende och ungerska medier.
Unionen bedriver en process som kan leda till att Ungern förlorar rösträtten i ministerrådet.
Nyligen dömde EU-domstolen Budapest också att också betala böter på 200 miljoner euro för att inte ha följt EU-regler för asylsökande.
Ungerns ordförandeskap infaller till mestadels under semestertid och övergången till de nya parlamentsledamöterna och kommissionärerna.
Det är därför osannolikt att Ungern kommer att kunna ‘ställa till’ något nämnvärt genom att införa någonting nytt. Däremot är det möjligt att ordförandeskapet kommer att utnyttjas till att fördröja eller sabotera i vissa frågor. De flesta bevakare är dock överens om att Ungerns förmåga till allvarlig sabotage är mycket begränsad.
Den största möjligheten ordförandeskapet erbjuder Orbán är att rikta mer av EU:s fokus och uppmärksamhet mot den ungerska regeringens egna prioritetsfrågor.
“Make Europe Great Again” var titeln till dessa prioriteringar, som presenterades den 18e juni av Ungerns EU-ambassadör Bálint Ódor.
Av dessa framgår att en särskild profilfråga för Budapest är EU:s så kallade “demografiska utmaningar” (dvs kontinentens åldrande och krympande befolkning) och påstått otillräcklig familjevänlig politik.
Märkligt argumenterande för att nedprioritera klimatfrågan har landets tidigare president, Katalin Novák, sagt att det blir meningslöst att fokusera på klimatförändringar och att “rädda jorden” – om det ändå inte föds några barn att lämna över denna till.
På området migration vill Ungern förstärka unionens yttre gränser och öka samarbetet med EU:s grannländer och ursprungsländer. Även EU:s konkurrenskraft, försvarskapacitet och vapenproduktion ska förstärkas. Vad gäller EU:s utvidgning insisterar Budapest på att denna ska bygga på meriter och att det är av största vikt att snabbt föra länderna på västra Balkan mot medlemskap. Ungern, som är en av EU:s allra största mottagare av jordbruks- och regionalstöd, vill också ha en jordbrukscentrerad politik.
Anna Eriksson
