Som fotograf är jag bildintresserad. Jag förundras över Oscar Reutersvärds “omöjliga figurer”.
“Omöjliga figurer” är tecknade geometriska objekt som vid en första anblick ser normala ut. Men tittar man noga är de egentligen “omöjliga” eftersom perspektivet på något sätt är förvridet och strider mot geometrins grundlagar.
Ett exempel på Oscars Reutersvärds omöjliga figurer är “Den omöjliga triangeln” som han skapade 1934.
“Den omöjliga triangeln” kallas även “Penrose-triangeln”, efter Roger Penrose som var en av skaparna av Big-Bang-teorin och som hyllade teorin om den omöjliga triangel.
Roger Penrose fick nobelpriset i fysik 2020.
Den omöjliga triangeln och två andra verk av Oscar Reutersvärd har även givits ut som frimärken.
Sammanlagt skapade Oscar Reutersvärd mer än 2 500 olika teckningar.
Oscar Reutersvärd (1915-2002) var målare, tecknare, skulptör och professor var på sätt och vis en nyskapare. Men han var inte först med dessa “omöjliga figurer”.
Den nederländske konstnären M.C. Escher (1898-1972) var konstnär och grafiker som utforskade matematikens och filosofins mysterier med hjälp av konst. Det sägs att Escher hade en “matematisk hjärna”. Men i skolan var han inte särskilt duktig i matematik.
Eschers konst illustrerar sådana koncept som sällsamma slingor, nivåskillnader och perspektiv. Omöjliga figurer och paradoxer tillhör de främsta inspirationskällorna.
—Wikipedia.
När jag sitter och “filosoferar” över dessa “omöjliga figurer” kommer jag att tänka på motsvarande synvillor i språket – i orden.
Det finns ord som för mig förefaller obegripliga. Jag ser dem, men begriper dem inte. Jag får dem inte att gå ihop. Jag kan ta ett par exempel som jag just nu kommer på.
“Familjesportbil”. Jag begriper inte ordet – det hänger inte ihop.
Idén med sportbil är väl att det ska gå undan, ungefär som biltävlingar. Det heter ju motorsport.
Men det måste vara synnerligen olämpligt att köra “sportigt” när man har familjen med sig. Därför får jag inte ihop ordet “familjesportbil”.
Det finns bilar som i reklamen beskrivs som just “familjesportbilar”.
Ett annat sådant ord är “Modemedveten”. Vad är man medveten om när man är modemedveten? Är det att man “följer strömmen” genom att klä sig efter trender som kommer och går?
Följer man strömmen genom att klä sig efter det som för tillfället är inne, är det i mina ögon raka motsatsen till att vara medveten.
Får jag hål på mina byxor vill jag laga dem, sy ihop eller sätta på en lapp.
Men är man “modemedveten” ska man, vad jag förstår, helst gå omkring med trasiga byxor.
Det finns visst till och med byxor som är trasiga redan när man köper dem nya.
Synonymer till modemedveten:
- Chic
- Stilfull
- Modern
- Raffinerad
- Välklädd
- Sista skriket
Drar man ut konsekvenserna av detta är slutsatsen att jag är:
- Ostilig
- Smaklös
- Gräslig
- Hemsk
Eftersom det är några av motsatsorden till modemedveten
Rolf Waltersson
