Erik Edlund:
Medellivslängden i Sverige blir högre – för alla grupper utom en. Ensamstående lågutbildade kvinnor födda i Sverige har fått en kortare förväntad livslängd.
En sammanställning från Folkhälsomyndigheten visar att svenskar lever allt längre. Mellan åren 2012 och 2022 ökade medellivslängden för befolkningen som helhet med 1,3 år.
Men en grupp avviker. För gruppen ensamstående kvinnor utan eftergymnasial utbildning har medellivslängden minskat med ett år. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell tycker att resultatet är anmärkningsvärt.
– Vi har nu fått ytterligare kunskap om en grupp som har en särskilt utsatt livssituation och där åtgärder behövs för att vända trenden.
Myndigheten skriver i sin rapport att det är en ökad dödlighet i åldrarna 50 till 79 som bidragit mest till att kvinnor utan gymnasieutbildning haft en sjunkande medellivslängd.
Folkhälsomyndigheten skriver att flera förutsättningar till god hälsa har försämrats för kvinnor under perioden 2012-2022. Exempelvis har fler låga inkomster. Flera har sjukpenning eller sjukersättning som sin största inkomstkälla, och färre har ett arbete jämfört med tio år tidigare. I rapporten kan man också läsa att gruppen med endast förgymnasial utbildning delvis utgörs av personer som sedan tidigt i livet har olika funktionsvariationer eller hälsoproblem.
Rapporten visar på stora skillnader i inkomstfördelningen mellan utbildningsgrupperna. De med lägre utbildningsnivå tillhör oftare gruppen med de lägsta inkomsterna.
En del av dem som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skador kan ha drabbats av dessa i ett tidigare arbete. Antingen genom att belastningen och stressen varit för hög, eller genom arbetsplatsolyckor. Rapporten visar att de finns tydliga skillnader på det området för de olika yrken som personer med olika yrken har. Fysiskt krävande yrken med tunga lyft, olämpliga arbetsställningar, ensidiga upprepade rörelser och buller är betydligt vanligare i gruppen med enbart gymnasial eller förgymnasial utbildning.
Andra faktorer som kan ha påverkat är socioekonomiska förutsättningar som ekonomisk stress, boendemiljö och levnadsvanor.
Karin Tegmark Wisell säger att hälsan kan påverkas negativt på flera sätt av en svag ekonomi. Dels genom att möjligheterna till att göra val som främjar hälsan är lägre än för ekonomiskt starkare grupper. Och dels för att det saknas olika typer av praktiskt, socialt och emotionellt stöd.
– Det folkhälsopolitiska målet handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Här ser vi behov av att stärka det arbetet för denna grupp.
Syftet med Folkhälsomyndighetens rapport var att utforska sambandet mellan hälsa och sociopolitisk position, och varför skillnaderna i medellivslängd mellan olika grupper ökat. Utbildningsnivå är ett av de vanligaste måtten för att mäta socioekonomi.
För sammanboende, högutbildade kvinnor födda i Sverige ökade den förväntade medellivslängden med 1,44 år. För högutbildade män födda i Sverige ökade den med 1,75 år
