I nästan ett år har jag haft en potatis liggande i totalt mörker i mitt skafferi. Jag har sparat den med avsikt för att se vad som händer.
Först började ålgroddar växa ut, ålgroddar som med tiden bildade långa revor, som tentakler som letade sig fram.
Sedan började potatisen skrumpna ihop så att den nästan ser ut som en överkörd groda, medan ålgroddarna blev allt längre och smalare.
Nu har det växt ut små potatisar, inte större än fingernaglar, från dessa ålgroddar.
Tittar man noga ser man att det börjar växa ut små gröna skott, små ålgroddar, från dessa minipotatisar.
Allt detta har hänt i totalt mörker närmare ett år utan en droppe vatten.
Nu har jag tagit fram dem och lagt på ett fat i dagsljus. De har också fått lite vatten på fatet.
Det ska bli intressant att se som vad som händer nu. Jag ska prova att sätta ner ett par av dessa minisättpotatisar i jord för att se vad som händer.
Rolf Waltersson
