Artikelförfattaren Lars Henriksson – facklig aktivist sedan årtionden på Volvo i Göteborg, internationalist och engagerad i miljörörelsen – medarbetar förutom i eFOLKET i tidningarna Internationalen och Dagens Arbete. Artikeln nedan har tidigare varit publicerad i Internationalen.
*****
Den sydkoreanska fackliga federationen KCTU har gjort sig känd som ett stridbart fack med en bred politisk aktivitet. Den 18 januari omringade närmare tusen poliser huset där organisationen har sitt högkvarter i centrala Seoul och ett stort antal agenter från säkerhetstjänsten trängde in på kontoret. Internationalens Lars Henriksson har talat med Mikyung Ryu, chef för KCTU:s internationella avdelning om vad som hände och varför.
*****
– Razzian var en del i regeringens pågående försök att försvaga fackföreningarna. De har annonserat att de vill förändra lagarna och införa mer flexibla arbetstider och lönesystem som ger företagen mer makt.
Det berättar Mikyung Ryu, chef för KCTU:s internationella avdelning när vi kopplat upp oss för en videointervju. De väntar sig fackligt motstånd mot detta som de nu vill försöka knäcka genom att försvaga KCTU.
– Detta var helt uppenbart syftet med angreppet, förklarar hon. Normalt håller säkerhetspolisen NIS mycket låg profil. Deras motto är ”Vi arbetar i mörkret för att tjäna ljuset” men nu såg de till att synas så mycket som möjligt. De bar helt öppet jackor NIS namn och så vidare. Det hela var en show för att smutskasta KCTU, att sprida en bild av oss som en säkerhetsrisk och agenter för Nordkorea, förklarar Mikyung.
Militären styrde Sydkorea fram till 1987 när ett omfattande uppror av studenter och arbetare tvingade dem att genomföra demokratiska reformer. Det var ur denna rörelse den sydkoreanska fackföreningsrörelsen växte fram. Mycket av det gamla finns ändå kvar, till exempel den nationella säkerhetslagen som användes för att motivera tillslaget mot KCTU. Lagen instiftades 1948 med den japanska ockupationsmaktens lagar som förebild och har använts åtskilliga gånger mot den politiska oppositionen. Särskilt lagens gummiartade Artikel 7 har fördömts av såväl internationella fack som Amnesty och FN som ett brott mot yttrande- och åsiktsfriheten.
Mycket tyder på att det pågår en samordnad attack mot de sydkoreanska facken. Flera av KCTU:s medlemsförbund, som sjukvårdsfacket och metallarbetarförbundet, har utsatts för liknande trakasserier den senaste veckan. Också lokala aktivister i andra folkliga rörelser har drabbats.
– Ingen har gripits eller anklagats för några brott fortsätter Mikyung. De har plockat med sig lite papper och datorfiler och planterat artiklar i högerpressen. Många människor sätter sig inte in i detaljerna utan läser rubriker om att vi varit i någon slags klammeri med rättvisan. I allmänhet har det dock inte påverkat våra medlemmar. Möjligen med undantag för en del i byggbranschen där många har en väldigt utsatt position med osäkra anställningar.
Fackföreningarna i Sydkorea är vana vid att slåss mot staten. Det är inte ovanligt att fackliga representanter bestraffas efter olika mer eller mindre påhittade anklagelser. Hösten 2021 stormade till exempel polisen KCTU:s kontor och grep ordförande Yang Kyeung-soo. Han ställdes inför rätta anklagad för brott mot covidrestriktionerna i samband med en facklig demonstration och dömdes till ett års fängelse. Omfattande internationella protester ledde dock till att han frigavs efter några månader.
Vid en presskonferens dagen efter polisräden pekade KCTU:s ordförande Yang ut presidenten Yoon Suk-yeol som direkt ansvarig för det som hänt. Presidenten har privata skäl att försöka vända uppmärksamheten från en rad misslyckanden, både i utrikespolitiken och när det gäller den pågående krisen med stigande levnadsomkostnader. Det handlar även om interna stridigheterna i det regerande högerpartiet People Power Party där presidenten är blåsväder.
LÄS OCKSÅ: ”Vi måste träna oss i konsten att slåss tillsammans”
Mikyung Ryu bekräftar detta och berättar att regeringen för två år sedan bröt upp en strejk i transportindustrin och beordrade lastbilsförare att gå tillbaka till arbetet ”för att säkra den nationella ekonomin.” Då steg presidentens opinionssiffror och han hoppas på att detsamma ska ske nu.
– Regeringen har också sagt att de tänker införa en ny lag som reglerar fackföreningarnas ekonomi och bokföring, fortsätter hon. Idag sköter vi vår egen ekonomi, oberoende granskare väljs av vår kongress och rapporterar till medlemmarna. De vill ha en statlig kontroll över fackföreningarna och vår ekonomi.
– Vi räknar med att den här angreppen kommer att fortsätta på olika sätt framöver och förbereder oss för detta. Vi har fått bra stöd från de internationella fackliga federationerna och även olika nationella fack som fördömt regeringens agerande, avslutar Mikyung Ryu.
Lars Henriksson