Kan en bild säga mer är 1000 ord? Jag tror i alla fall att en bild kan har stor genomslagskraft. Till och med så stor att den påverkar, ja kanske till och med förändrar, historiens gång.
När jag letar i mitt minne efter bilder som naglat sig fast poppar det upp ett antal “favoriter”. Jag vill börja med att återge och berätta om några viktiga bilder som har haft betydelse för oss här i Sverige. Det finns naturligtvis många andra. Men det här är de som jag valt ut.
Jag återkommer i ett senare inpass med några viktiga internationella bilder som skakat om, och som haft stor betydelse.
Skotten i Ådalen. Vi har alla sett bilden med det oändligt långa demonstrationståget den 14 maj 1931. Det började med en sympatistrejk för kamrater vid andra sågverk som fått sina löner sänkta. Sågverkspatronerna kallade in strejkbrytare, eller “arbetsvilliga” som man kallade dem. Demonstranterna möttes av militär som öppnade eld. Fyra demonstranter och en åskådare dödades av militärens kulor. Första gången svensk militär öppnat eld mot svenska arbetare. Förhoppningsvis också den sista.
År 1981, 50 år efter dödsskotten, restes ett minnesmonument över platsen. Vid monumentet står texten:
“Här stupade fem unga arbetare för kulor från kommenderad militär 14/5 1931”
På kyrkogården vid Gudmundrå i Kramfors ligger fyra av de dödade begravda. Gravarna pryds av poeten Erik Blombergs dikt Gravskrift:
“Här vilar en svensk arbetare
Stupad i fredstid
Vapenlös, värnlös
Arkebuserad av okända kulor
Brottet var hunger
Glöm honom aldrig”
Nyåret 1975-1976. Hans “Hoffa” Ericsson poserar obekymrat vid poolkanten vid Svenska Arbetsgivarföreningens anläggning på Kanarieöarna. Han var ordförande för Transportarbetarförbundet när han reste på semester till Spanien i en tid då LO manade till turistbojkott av Franco-diktaturens Spanien. En fascistisk diktatur som bland annat förbjudit fackföreningar.
Att han kallades “Hoffa” anknyter till den genomkorrumperade ordföranden för det amerikanske transportarbetarförbundet Jimmy Hoffa.
1980 fick Hans “Hoffa” Ericsson sparken från Transportarbetarförbundet.
Nämnas kan också att det var charterbolaget Scanair som bjöd på resan. Man ville vara “på god fot” med Transportarbetarförbundet. Är det att ta i om man kallar det för muta?
Bilden är tagen av fotograf Christer Kindahl.
Kvinnan med väskan. 13 april 1985. Nazistiska Nordiska Rikspartiet demonstrerar på Stortorget i Växjö. En uppretad åskådare rusar fram och dänger väskan i huvudet på en skinnskalle.
Hon heter Danuta Danielsson, polsk judinna som kom till Sverige i början av 1980-talet. Hennes mor satt i nazisternas koncentrationsläger, så det är inte svårt att förstå hennes upprördhet. Senare gick Danuta Danielsson ut och sade att hon ångrade sig, och att hon inte uppskattade den uppståndelse som bilden orsakat.
Hur som helst – bilden har, och har haft, en stark symbolisk innebörd
Bilden är tagen av pressfotografen Hans Runesson. Bilden blev vald till “Årets bild 1985”.
Som hängiven amatörfotograf har jag fotat mycket. Dock inga bilder som lämnat historiska avtryck. Men ändå, jag har fått till några “fullträffar” som jag är ganska nöjd med, om jag får säga det själv.
Den ena är bilden från 1 maj 2015 i Kungsträdgården i Stockholm då jag lyckades fånga den gamle VPK-ledaren CH Hermansson i samspråk med en till synes gammal kär vän. Det var sista året han fick vara med om att fira 1 maj. Skröplig i kroppen, men klar i knoppen. CH avled året därpå i den aktningsvärda åldern av nästan 99 år.
Den andra bilden är från en manifestation på Domustorget i Eskilstuna den 19 augusti 2014. En manifestation mot kriget i Syrien. Många deltagare från olika nationaliteter och olika grupperingar som hade det gemensamt att de ville få ett slut på kriget. Jag zoomade in på en liten grupp av deltagare med allvarliga och sammanbitna anletsdrag. Och jag fastnade för den yngre pojken med plakatet med allvarlig min. Jag nästan ser hur han kämpar för att hålla tårarna tillbaka.
På sätt och vis har han tagit med sig krigets fasor ända in i vår, trots allt, ombonade lilla värld.
Rolf Waltersson
