Vi har sett sketchen med Tage Danielsson och Gösta Ekman ur föreställningen Lådan
från 1966: Expressen eller Aftonbladet
. Egentligen heter sketchen En människa ställd i en besvärlig situation
. Inte lätt att stå där som åsnan mellan två hötappar som är förvillande lika.
Det sägs att det är bra med valfrihet. Men ibland tvivlar jag. Allt oftare önskar jag att det var någon sans och måtta på valfriheten
. Och det gäller inte bara valet mellan två kvällsdrakar, som kommer redan på morgonen.
Ta bara det där när man står i varuhuset och ska köpa, tandkräm. Det finns hur många märken och sorter som helst att välja mellan. Hur vet man vilket tandkräm som är bäst? Tänderna blir lika gnistrande vita av alla märken, om man ska tro förpackningen. Och alla tandkrämer är bäst både mot plack och mot ilningar i tandköttet. Och i reklamfilmen finns alltid en tandläkare
, med bländvita tänder, som rekommenderar just märket X. Så inte blir man klokare av det rådet heller.
Jag minns när Konsum skulle bryta den här trenden
med sina Blåvita
varor. Bland annat sålde man tandkrämen Tandkräm
. Den var billig därför att man inte slängde ut en massa pengar på löjlig och förljugen reklam. Till slut fick man kasta in handduken, som man sägen inom boxningen när man ger upp, och börja göra reklam för sin reklamfria Tandkräm
. Häpp!
Jag säger bara – vilken tur för Gösta Ekman att det inte var tandkräm han skulle köpa.
Och så har vi det här med val av apotek. Tidigare, från 1971 då alla apotek blev statliga, var det bara att knalla in på Apoteket. Nu efter privatiseringen och utförsäljningen av flertalet av våra apotek, finns det en uppsjö av olika apoteksbolag som lockar med diverse erbjudanden
. De säljer godis och skönhetsmedel
, ja till och med glass. Man kan även få ansiktsbehandling
. Blev det bättre? Blev medicinen billigare? Det blev i alla fall en drös bolagsägare som blev rikare. Och så fick vi fler apotek där apoteken redan tidigare låg tätt, och det blev ännu glesare mellan apoteken i glesbygden.
Och så ska vi välja elleverantör. Och vi ska välja skola, Och vi ska välja teleoperatör. Och vi ska välja bredbandsbolag. Och vi ska välja fan och hans mormor och allt däremellan.
Men knepigast av allt är nog att välja pensionsfonder. Hur ända in i glödheta helvete gör man när man ska välja mellan närmare 900 fondbolag? Jag fick det till cirka 860 när jag kollade hos Pensionsmyndigheten
. Och om jag inte vill välja fondbolag – om jag inte ens vill att det ska spekuleras på börsen med mina pensionspengar – då blir jag automatiskt tvångsplacerad i 7:e AP-fonden. Man har alltså att välja mellan att vara aktiv
eller passiv
spekulant. Men man får inte välja att helt avstå från spekulationskarusellen, den spekulationskarusell där bara bolagen och dess fondrådgivare
är garanterade vinnare.
Resultatet av all denna valfrihet
är också att allt ansvar läggs på individen.
Får du taskig pension är det ditt eget fel. Du har satsat på fel hästar. Du har satsat på fel fonder.
Och får dina barn dåliga betyg är det ditt fel. Du har valt att sätta dem i fel skola.
Valet är ditt.
Lycka till.
Rolf Waltersson
