Första augusti inträffade Earth Overshoot Day. Den dag på året då mänskligheten förbrukat mera av planetens förnybara resurser än vad den förmår att återskapa. Det betyder att vi förbrukat planetens naturresurser och skapat mera avfall 1,7 gånger snabbare än vad våra ekosystem kan ta hand om och återskapa.
Med andra ord – vi förbrukar resurser som om vi hade 1,7 jordklot att ösa resurser ur. Någon har jämfört med bankspråk – att vi lever på kapitalet och inte på räntan. Och det håller naturligtvis inte i längden. Fortsätter man så tar kapitalet slut förr eller senare.
Det är naturligtvis den rika delen av världen som tär hårdast på jordens resurser. I USA inträffade Earth Overshoot Day redan 14 mars.
För Sveriges del nåddes gränsen 21 april, vilket innebär att vi förbrukar resurser och skapar avfall som om vi hade ungefär fyra jordklot att ösa resurser ur.
Bäst, eller mindre dåliga, är länder som Colombia, El Salvador, Kuba, Guatemala, Jamaica och Ecuador där Earth Overshoot Day inträffar i oktober och november.
Allra bäst är Guinea, Moldavien och Kirgizistan där Overshoot Day inträffar 27, 28 respektive 30 december.
Det här är naturligtvis en grov generalisering, för även inom länder är det stora skillnader. I rika länder, som Sverige, finns det fattiga som inte gör några märkbara “fotavtryck” när det gäller slöseri och rovdrift.
Och i många fattiga länder finns det rika som gör enorma ”fotavtryck” genom sitt sätt att leva i lyx och överflöd.
Initiativet till Earth Overshoot Day togs av Andrew Simms från den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation. Man tog fram mätmetoder för att beräkna resursförbrukning, avfall och annat för att ”öka medvetenheten om jordens begränsade resurser”
Man har tagit fram modeller och mätmetoder som används av bland annat FN, Världsnaturfonden (WWF) och Internationella naturvårdsunionen.
Kan vi vara säkra på att mätmetoderna är tillförlitliga och att resultaten är tillförlitliga? Det finns naturligtvis både frågeställningar och kritik.
Några menar att man på vissa punkter överdriver problemen. Till exempel fisket. Det är svårt att beräkna fiskbestånden i världen hav, och därmed slå fast att det förekommer “överfiske” – att man tar upp mera fisk än vad som reproduceras. Men tittar vi på till exempel Östersjön är det ett faktum att det kustnära fisket får det allt svårare för varje år. Och att de stora trålarfartygen”dammsuger” Östersjön på strömming. Strömming som sedan används till mat vid laxodlingar i Norge. Det mesta talar för att det förekommer ett överfiske – man tar upp mera än vad som reproduceras.
Andra kritiker menar att man underskattar vissa problem, till exempel utnyttjandet av grundvatten.
Men vad man ska mäta och hur man ska mäta förändras och utvecklas med tiden. Man blir allt bättre och mer träffsäker även om vissa frågetecken återstår.
ATT vi bedriver rovdrift på jordens ändliga resurser kan vi vara ganska säkra på. Men hur mycket och i vilken takt det sker kan man ha delade meningar om. Lever vi i Sverige som om vi hade 4,2 jordklot att ösa resurser ur, eller ”bara” 3,7 jordklot?
På tal om överkonsumtion – Lena Melin i Aftonbladet är inte min ”favoritkrönikör”. Men 6 augusti har hon en krönika som handlar om hur vi kan spara pengar genom att konsumera smartare:
”Den som verkligen vill spara pengar ska välja bort det onödiga… Inte köpa en grill till bara för att man vill ha en annan modell än den man redan har. Använda kläderna mer är de 10 gånger, som är det förskräckande medeltalet”, skriver Lena Mellin.
Hur många köper nya möbler bara för att man ”har tröttnat” på dem man redan har?
Eller ”byta kök” med nya köksluckor och hela fadderullan trots att köket man har fungerar alldeles utmärkt. Till råga på allt får man göra ROT-avdrag (skattesubvention) för att byta ut ett fungerande kök.
Byta mobil till “den senaste modellen” trots att man för ett år sedan bytte till ”den senaste modellen”.
Just nu finns en övertro, en fartblindhet, på elektrifieringen. Om man bara avskaffar användandet av fossila bränslen och ersätter med förnybar elektricitet kan vi fortsätta “tuta och köra” som tidigare. Visst är det bra och nödvändigt med förnybar el. Men det löser inte alla problem. Vi måste hejda oss när det gäller all den övriga rovdriften på jordens begränsade resurser. Tror vi att vi kan konsumera oss glada och lyckliga är vi ute på hal is.
För egen del använder jag mina skjortor långt, långt mer är 10 gånger utan att må dåligt av det.
Lästips:
Country Overshoot Day 2024 – Earth Overshoot Day. 2020-08-21
Den ekologiska skuldens dag – Wikipedia
Finns det en Overshoot Day? – Foodfighters
Sveriges Overshoot Day är redan här – Greenpeace Sweden
Rolf Waltersson
