Den senaste tiden har det skrivits och pratats mycket om insektsdöden. Att bin, humlor, blomflugor och andra pollinerande insekter blir allt färre och att många arter är på väg att dö ut. Detta i sin tur får allvarliga följder för vår livsmedelsförsörjning.
Orsaken kan vara en kombination av många faktorer. Klimatförändringar med extremväder, kemikalieanvändning, förändringar inom skogs- och jordbruk med monokulturer och annat som gör att insekternas naturliga bo- och äggläggningsplatser försvinner.
Om den här “utvecklingen” fortsätter befarar man att minst en tredjedel av våra vildbin är försvunna inom en snar framtid.
Medvetenheten om detta allvarliga problem har ökat och många insatser görs för att rädda insekterna. Bland annat “Operation: Rädda bina” som Naturskyddsföreningen drog igång i våras. Det har blivit fart på räddningsinsatserna runtom i landet. Man låter gräset växa eftersom hårdklippta gräsmattor är ungefär lika gynnsamt för den biologiska mångfalden som grön asfalt. Man anlägger blommande ängsmarker och man planterar buskar och träd som de pollinerande insekterna gillar. Och det byggs insektshotell.
“Nu har över 10 000 räddningsinsatser genomförts för bina. Det har satts upp 4720 vildbihotell, ordnats 2650 blommande ängar och gjorts 2886 bivänliga planteringar – hittills. Det finns ett otroligt engagemang runt om i landet efter alla larm om insektsdöd och artutrotning. Många vill vända den utvecklingen”, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
Siffrorna gäller insatser som rapporterats in till Naturskyddsföreningen. Det verkliga antalet insatser kan alltså vara betydligt större. Jag skulle tror att många gör olika insatser utan att ens känna till Naturskyddsföreningens kampanj. Jag själv hade inte hört om kampanjen “Operation: Rädda bina” förrän nu.
“Nu är det dags att även fler kommuner tar sitt ansvar och gör insatser för bina, genom att till exempel stödja ekologiskt jordbruk, sätta stopp för bekämpningsmedel och omvandla delar av kommunens hårdklippta gräsmattor till blommande marker”, säger Karin Lexén.
Man har också utsetts landets mest bi-vänliga kommuner. Bästa av landets 290 kommuner är Gnesta. Så här ser topplistan ut:
- Gnesta
- Skinnskatteberg
- Norrtälje
- Ydre
- Knivsta
Gnesta kniper alltså förstaplatsen. Där har man gjort 59 räddningsinsatser, vilket är bäst i landet i förhållande till kommunens folkmängd.
På förskolan Ängen har barnen byggt bi-hotell tillsammans med sina pedagoger. Hotellen är på plats på förskolan, så barnen kan följa insekternas aktiviteter.
Anna Sánchez Lindström som är trädgårdsmästare i Gnesta har byggt ett bihotell, tillsammans med barn från bygden, som en del i arbetet med att rädda hotade biarter. Hotellet har byggts av lastpallar i flera våningar och med ett skyddande tak. Sedan har man fyllt våningarna med kottar och pinnar, vass, tegelpannor och annat som fungerar som krypin för insekterna.
“Jag känner stolthet. Det finns arter som är akut utrotningshotade. Förhoppningsvis vänder det nu när svenska folket har fått upp ögonen för bina då många har börjat bygga vildbihotell”, säger Hans Rydberg, som är ordförande för Naturskyddsföreningen Daga-Gnesta till SVT Nyheter.
Hur min hemkommun Eskilstuna placerats sig i den här listan har jag inte lyckats lista ut. Däremot har kommunen satt upp två små insektshotell på stolpar nära Sveaplan. Ett har trillat ner och satts upp igen. Det mesta av “inredningen” saknas, det ser ut som ett “renoveringsobjekt, så det är inte mycket att skryta med om man har som ambition att göra en gedigen insats för att rädda bina.
Avslutningsvis fyra krav som Naturskyddsföreningen ställer till politikerna för att rädda bina.
- Stöd ekologiskt jordbruk och naturbete.
- Förbjud bekämpningsmedel som skadar bin.
- Gör bortglömda ytor till blommande marker.
- Anta en aktionsplan för bina i varje kommun.
Rolf Waltersson
