Ute på en expedition i stadens environger med kameran i hand fångar jag demoleringen av ett av kommunens områden, hus som nu går till himlen. Ivrigt har stadens graffitiartister passat på att fylla väggytor med färg och tags under tiden.
Ett steg till höger eller två bakåt och bilden jag tar blir en annan. Ett råd är att gå närmare, och NÄRMARE ÄNDÅ! Så du fyller upp rektangeln som är siktrutan. Och när man går tillbaka ser ju motivet också helt annorlunda ut.
Varför inte lufsa runt ett tag till, ha inte så brått – nu för tiden kan man ju slösa bilder som när man lekte med ärtrör och hade munnen och fickorna fulla med gula ärtor att skjuta iväg.
Jag lufsade in på den – som jag trodde tomma gården – men där såg jag en kiosk – först trodde jag att det var Fristadstorgets gamla, men den måste vara borta för länge sen. Nej, det var Drottninggatans.
Mannen som hade kiosken kämpade ju för sin kiosk och att få vara kvar där.
Foton och text: Tommy “Bimman” Andersson