I samband med byggandet av gång- och cykelbana från Skiftinge ut till Sundbyholm, fick man vid grävningsarbetet fram en stor sten. En vanlig stor grå sten täckt av jord och lera. En sten som man tänkte knäcka med grävmaskinens skopa. Just då kom Erik Björklid cyklande förbi och fick syn på stenen där den låg i diket halvt nere i vattnet. I ögonvrån tyckte han stenen såg speciell ut, att det i leran skymtade något som liknade runor.
Det blev stor uppståndelse. Experter tillkallades. Och det spred sig till media om det märkliga fyndet, som mycket riktigt visade sig vara en runsten.Jag råkade själv åka förbi samtidigt som runstenen upptäcktes så jag har även några bilder där den ligger i diket. Detta hände hösten 2018.
När den fraktats i säkerhet, rengjorts och fått runorna ifyllda med röd färg visade det sig att det var en gammal runsten från första hälften av 1000-talet.
Man har jämfört runorna på den återfunna stenen med en teckning som gjordes av Johan Peringskiöld från Strängnäs av en runsten. Och de stämmer exakt in i minsta detalj, både runorna, måtten och utseendet på stenen.
På några ställen har den återfunna stenen fått små törnar så att delar gått förlorade. Men i stort sett är den intakt.
Med en total höjd på drygt 4 meter är den en av de största runstenarna i Sörmland.
Inskriften betyder ”Ingulv och Visäte reste denna sten efter Bugge och Sigsten. Gud hjälpe deras själ”.
Vid invigningen fick jag lära mig att man börjar läsa runskrifter på runstenar längst ner till vänster.
Vid den högtidliga återinvigningen av runstenen 8 maj var det många som samlats i kylan och snålblåsten. Tal hölls av kommunalråd, landshövding och företrädare från Riksantikvarieämbetet, arkeologer och vägverket.
Den ideella föreningen Eskilskällans vänner delade ut diplom och glasskulptur gjord av glaskonstnären Åsa Brandt till Erik Björklid. Det var tack vara hans skarpa blick och rådiga ingripande som runstenen räddades från att förstöras, och nu står på hedersplats framför det gamla gravfältet från vikingatiden.
Text och foton Rolf Waltersson
