Vi måste bekämpa hederskulturer och försvara demokratin
På onsdagen den 17 april anordnades det av Gnosjö Socialdemokratiska Arbetarekommun, på GKC (Gnosjöandans kunskapscentrum) i Gnosjö, ett öppet möte om hedersrelaterat våld och förtryck. Ordförande för S-föreningen för jämställdhet emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism Maria Hind Alias och Jeanette Fredriksson från Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime var inbjudna som föreläsare.
GAPF är en organisation vars värdegrund baseras på innehållet i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna samt barn- och kvinnokonventionen. Organisationen arbetar för ett jämställt samhälle fritt från hedersrelaterat våld och förtryck.
Maria som kommer från en kristen familj och har själv varit utsatt för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck berättade om hur svårt det är att bryta sig låss från ett destruktivt förhållande. Hon betonade att våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor förekommer inom alla kulturer och religioner. Detta exemplifierades med några citat ur några kända skrifter. – I Nya testamentet, Timoteusbrevet 2:9-14 och – I Koranen, Sura 24:31kan läsas om hur det anstår en anständig kvinna att uppträda. Men även – Strindbergs, förord till Fröken Julie där det ifrågasätts huruvida kvinnan “denna förkrympta form av människa” skulle vara jämlik med mannen.
Det finns dock en betydande skillnad om man är född och uppvuxen i Sverige här finns det ett samhälleligt skyddsnät som kan stödja och hjälpa de som utsätts för dessa övergrepp. Har man däremot sitt ursprung i länder som saknar en fungerande stat. Länder där hedersförtyck förekommer. Länder där den enda tryggheten är klanen eller den egna familjen som samtidigt präglats av hederskulturen, är det så gott som omöjligt för den utsatta att frigöra sig.
Maria tog sig själv som exempel. Att det för henne som gått i skola i Sverige, välutbildad både i juridik och samhällsvetenskap. Hon som varit politiskt aktiv under många år och uppvuxen i Sverige tog 10 år att frigöra sig. Hur svårt är det då inte för en kvinna som vuxit upp i ett land genomsyrat av hedersförtryck, en kvinna som varken kan skriva eller läsa, som inte kan språket. En kvinna utan egna inkomster som inte har en susning om hur det svenska samhället fungerar, att frigöra sig från det enda som, trots att det genomsyras av hederskulturen ger åtminstone lite trygghet – den egna familjen.
Hederskulturen är till sin väsen patriarkal men den utövas inte bara av manliga släktingarna som många tycks tro. Nej, den upprätthålls och utövas i en lika stor utsträckning av de kvinnliga släktingarna. Trots att kvinnans kön och värde är centralt i hederskulturen så drabbar de hederskulturella normerna och hedersvåldet ofta även pojkar och män.
Maria och Jeanette betonade hur viktigt det är att vi inser riskerna av flathet, riskerna av att man underlåter av rädsla för att bli kallad rasist att informera alla som bor i Sverige att det är inte okej med fysisk eller psykiskt våld och att tvångsäktenskap är förbjudet. Oberoende vilken kultur, tradition eller religion man bekänner sig till måste landets lagar och förordningar respekteras av alla.
Man kan ställa sig frågan om huruvida vi som bor i Sverige blivit historielösa och saknar perspektiv. Förstår vi inte vilken skatt det demokratiska svenska samhället är och hur viktigt det är att vi försvarar de värderingar som ligger till grund för vårt samhälle. För det är inte för alltid givet med de demokratiska rättigheter som arbetarrörelsen stridit för. Det kan faktiskt tas ifrån oss om vi blir för bekväma och inte ser upp med vad som sker i vår omvärld. Kanske borde vi införa ett samhällskontrakt var i ens rättigheter men också skyldigheter framgår och att lever man inte upp tillde lagar och regler som beslutas av landets riksdag så är man helt enkelt inte välkommen att bli en del av vårt samhälle. Individer som däremot redan blivit en del av samhället eller är födda i landet borde naturligtvis alltid straffas för all våldsanvändning, både fysiskt och psykiskt våld liksom av alla typer av förtryck. Det är aldrig okej att slå och det finns inte några förmildrande omständigheter. Syftet med ett sådant kontrakt skulle inte få vara att skilja på folk utifrån varken etniska, religiösa, sexuella eller andra utgångspunkter men att ställa krav på att man inte behandlar sin omgivning i strid med landets lagar.
Därför är det viktigt att vara vaksam på tecken på hedersförtryck redan i förskolan och skolan. Barnen måste erbjudas en neutral skolgång och samma regler skall gälla alla om integration skall fungera och vi skall kunna bekämpa segregation i samhället.
Att värna om den svenska demokratin innebär också att kämpa för mänskliga rättigheter och allas rätt att få leva ett värdigt liv oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet.
Att vara stolt över och värna vårt demokratiska samhälle är inte främlingsfientlighet. Tvärtom det är en förutsättning för ett hållbart sekulärt multietniskt samhälle som bygger på grundlagsskyddad respekt för alla medborgares lika fri och rättigheter oavsett ålder,kön, sexuell läggning, religion eller ursprung.
Kari Parman (S) Gnosjö
