Det undantagstillstånd som president Recep Tayyip Erdo?an införde 2016 råder inte längre i Turkiet. Två år efter införandet ersattes det istället av en ny antiterrorlagstiftning.
Utrikesdepartementet beskriver i en rapport från 2021 hur den används: Rättsväsendets oberoende och rättssäkerheten har undergrävts. Lagar mot terrorism, liksom anklagelser om förtal av presidenten, används för att tysta oliktänkande och regimkritiker. Detta gäller även oppositionspolitiker, särskilt från det prokurdiska Folkets demokratiska parti (HDP). Rättsliga åtgärder mot människorättsförsvarare och advokater som försvarar oppositionella har ökat. Hbtqi-personer utsätts regelbundet för diskriminering.
Den här typen av nedmontering av rättsstaten förekommer ofta i stater som går från demokratier till någon form av auktoritärt och militariserat styre. Men även i Sverige har vi just nu all anledning att fråga oss hur det ser ut med respekten för rättssäkerheten. Vi som arbetar som juridiska ombud i migrationsärenden och brottmål har under flera år luftat vår oro för just det…
Lagrådet, som var kritiska till att kriminalisera samröre med terrororganisationer, menade att lagen i praktiken skulle kunna tolkas som att samröre med organisationer som förespråkar revolution, eller ägnar sig åt civil olydnad, skulle betraktas som terrorbrottslighet. Med andra ord, Lagrådet var oroliga för att lagstiftningen någon gång skulle kunna komma att tolkas på samma sätt som i Turkiet – för att tysta oliktänkande och regimkritiker…
Ägnar man sig inte åt terrorism behöver man inte vara orolig, sa statsminister Magdalena Andersson nyligen. Men i det avtal som statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde skrivit under med Turkiet för att kunna möjliggöra Sveriges medlemskap i NATO, lovar Sverige att fördjupa samarbetet med Turkiet i säkerhetsfrågor.
Sverige skall utvisa fler personer som är knutna till den politiska oppositionen och den kurdiska frihetsrörelsen, och vi ska också öka arbetet med att motverka terrorism… När vi nu går in i en militärallians med Turkiet på Turkiets villkor, räcker därför inte en försäkran om att den som inte ägnar sig åt terrorism inte behöver vara orolig. Vi behöver oroa oss för vad som händer när våra folkvalda, utan ordentlig debatt, inskränker rättssäkerheten på allt fler områden…
Om redan vår nuvarande lagstiftning används för att “tysta oliktänkande och regimkritiker” åt andra genom att kalla dem terrorister och lämna ut dem till platserna de flytt från, vad är nästa steg? Vem utpekas som terrorist imorgon och med vilka konsekvenser?
—Silas Aliki, kulturartikel i Aftonbladet.