EU har skickat en rejäl känga till Sverige att sluta kringgå lagen om veckovila och dygnsvila. Lösningarna är inte lätta, men arbetsgivarna behöver ta sitt ansvar. En bra väg vore att sänka heltidsmåttet så att alla arbetstagare får återhämtning och kan behålla hälsan.
Inom omsorgen har rätten till sommarsemester urholkats. Det sker genom att man uppmanas att sälja semesterveckor för att arbetsgivaren inte kunnat rekrytera personal. Vi senarelägger våra semestrar för att underlätta för verksamheten, ibland kan vi inte ta ut semester alls. Resultatet blir sjuka medarbetare.
Det är 53 år sedan 40-timmars arbetsvecka antogs. Jag som jobbar natt inom omsorgen har ett heltidsmått på 34.33 timmar. Mina kollegor som jobbar dagtid har ett arbetstidsmått på 38.25 timmar. Obekväma arbetstider året om.
De få timmar som “kompenseras” för den obekväma arbetstiden är fjuttig. Uppoffringarna är större. Jag har lyft denna fråga, men man förhåller sig helt enligt kollektivavtalet som skrivits.
Det är dags att vi skriver nya avtal som kan gå till historien för att de förbättrar för arbetstagarna. Jag hoppas att man lyssnar till arbetstagare runt om i Sverige om den ökade belastning rörande arbetsuppgifter och ohälsosamma scheman som sätts in. Minutstyrningar som gör personalen sjuka. Det är dags att kollektivavtalen sätter grunden för hur välfärden återigen ska byggas upp.
Med det ökade trycket från EU angående dygnsvila och veckovila så ökar också trycket på ett sänkt heltidsmått. Därför behöver ett nytt kollektivavtal sänka heltidsmåttet. Det behöver sänkas till högst 35 timmar per vecka om du arbetar dag. Nattens heltidsmått behöver sänkas till högst 31.33. Ett sänkt heltidsmått skulle ge friskare personal och bättre återhämtning.
Nu är det dags att politiker och arbetsgivare tar sitt ansvar och jobbar för förbättringar. Det är dags för nutida lagar och kollektivavtal som är hållbara. För att få till detta behöver vi vara många medlemmar som trycker på. Ju fler medlemmar, desto större tyngd gentemot arbetsgivarna. För de bästa kollektivavtalen i historien.
—Ann-Sofie Svensson, undersköterska och skyddsombud, debattartikel i Kommunalarbetaren.