De repressiva förslagen i den kriminalpolitiska debatten i Sverige ökar nu snabbare än skjutningarna. Pengar ska tas från biståndsbudgeten för att bygga fängelser i andra länder. Straffen för gängkriminella ska fördubblas. 18-åringar ska kunna dömas till livstids fängelse. Fler unga ska kunna häktas. Straffen för narkotikabrott ska skärpas ytterligare efter att det ständigt ökande antalet straff inte visat sig vara effektivt. Förslagen kommer både från regering och opposition. Gemensamt talar man i termer av “de kriminella”, “knäcka” eller “krossa” gängen och “krigstillstånd”.
Bakgrunden till uttalandena och förslagen är en oroande utveckling av våldsbrottsligheten. Skjutningar har tilltagit kraftigt i socialt utsatta områden. Sedan omkring 2014 har dessa resulterat i omkring 40 fall med dödlig utgång per år…
Denna bild kan kompletteras och nyanseras. Antalet fall av dödligt våld i Sverige ligger fortfarande på en lägre nivå än åren kring 1990 i förhållande till antalet invånare. Såväl offer som gärningsmän utgörs med få undantag av unga män med invandrarbakgrund i socialt utsatta områden. Detta gör inte morden mindre tragiska men sannolikheten att en etnisk svensk ska dödas har inte ökat utan minskat.
Majoriteten av fallen av dödligt våld rör inte det gängrelaterade våldet utan män med missbruksproblem eller som varit påverkade av alkohol eller narkotika som dödar varandra, kvinnor som dödas i nära relationer och av andra fall. Dessa har nu så gott som helt upphört att vara föremål för kriminalpolitisk debatt. De gängrelaterade morden ska inte relativiseras eller förminskas genom att ställas mot andra fall av för tidig död. Dock kan det finnas skäl att påminna om över 600 fall av narkotikarelaterad död och över 1200 självmord per år där många är unga…
Det är märkligt att se hur traditionella värden som rättvisa och humanitet spelar en allt mindre roll i svensk kriminalpolitik och debatt. Utvecklingen är också märklig vad gäller partiernas förhållande till SD. Medan de flesta partier åtminstone tidigare tagit starkt avstånd från SD:s invandringspolitik har få reagerat mot dess kriminalpolitik. Kriminalpolitiken är vid sidan av invandringspolitiken de europeiska högerpopulistiska partiernas centrala politikområden.
Reflekterar inte partier och partiledare i Sverige över att de accepterat en högerpopulistisk retorik och politik? Är kriminalpolitiken till skillnad från andra områden inte politisk? Kriminalpolitiken är kanske inte särskilt viktig i jämförelse med flera andra politikområden, men den säger något om en mer generell politisk inriktning. Kriminalpolitiken utgör ett lackmustest.
—Henrik Tham, inlägg i Arena Essä.