Onsdag den 3 april stod statsminister Löfven och pratade inför EU-parlamentets ledamöter om trygghet, säkerhet och schyssta jobb och hur viktigt det var att stå upp för kollektivavtal och anständiga löner.
”Vår gemensamma marknad ska inte krossa arbetares drömmar, den ska uppfylla dem,” sa Löfven. Marknaden ska aldrig få ställa arbetare mot arbetare. Vackra ord. Tomma ord.
Löfven och socialdemokraterna försöker framställa sig som lastbilschaufförernas, byggnadsarbetarnas, kassörskornas och lokalvårdarnas bästa vän i EU, men det går inte att ha förtroende för det de säger sig vilja, med tanke på hur de agerar här hemma.
Bara några dagar före första maj, arbetarrörelsens högtidsdag, har den före detta fackföreningsordföranden Löfven lagt förslag om inskränkt strejkrätt. Samma dag inledde man på allvar processen med att försämra arbetsrätten, i linje med januariöverenskommelsen.
En utredning är tillsatt med direktiv om att det ska bli lättare att säga upp anställda och införa fler ”tydliga undantag” i LAS, Lagen om anställningsskydd. Ett rent beställningsverk från de nya samarbetspartierna Centern och Liberalerna…
Vad vill Socialdemokraterna 2019? Annat än sitta kvar vid regeringsmakten? Sverige är ett land där arbetarrörelsen under ett sekel drivit igenom många framgångar för vanligt folk. Inte minst inom arbetslivet, med anständiga löner, arbetsskadeförsäkringar och betald semester.
Det skedde inte av någon naturlag, det berodde på att det fanns en arbetarrörelse som kämpade sig till de här rättigheterna. Och som var beredd att lägga ner arbetet och strejka när det behövdes.
Nu tänker alltså socialdemokraterna i stället attackera strejkrätten. Och ihop med sina nya borgerliga samarbetspartners Centern och Liberalerna försämra arbetsrätten.
-Ali Esbati, Malin Björk och Ana Süssner Rubin, Vänsterpartiet i debattartikel i Aftonbladet