Den 3 november är det valdag i det som fortfarande är världens mäktigaste land, och senast den 20 januari ska det därefter vara utklarat vem som kommer att sitta i Vita huset under de kommande fyra åren.
Självfallet finns det en nervositet kring vem som kommer att ha makten. Det går att teckna påtagligt olika scenarier för inte bara relationerna över Atlanten, klimatfrågan, hälsosamarbetet och åtskilligt annat beroende på om det är Donald Trump eller Joe Biden som svär eden.
Men en ökande del av nervositeten gäller vad som kan inträffa mellan dessa datum. Det handlar om nästan tre månader under vilka Donald Trump hur som helst är den som har makten – och med all säkerhet också kommer att utnyttja den.
Ett entydigt och klart valresultat borde självklart vara det önskvärda för alla. Men dessvärre finns en påtaglig risk för ett valresultat som av breda grupper riskerar att uppfattas som illegitimt. Redan i dag visar opinionsundersökningar att betydande grupper på ömse sidor helt enkelt inte kommer att se ett valresultat där deras kandidat förlorar som legitimt. En valdebatt där alternativen stundtals framställts som livsfarlig socialism kontra ett hotande totalitärt välde leder dessvärre ofta till reaktioner som dessa.
I en sådan situation finns det en akut risk för att ett valresultat som många inte ser som legitimt leder till ett brutalt manövrerande för att med alla konstitutionens möjligheter, och måhända mer därtill, vrida detta åt det ena eller det andra hållet.
—Carl Bildt, debattartikel i Dagens Industri.