En aprildag 2013 dimper en 358 sidor tjock utredning ner på dåvarande justitieminister Beatrice Ask bord på justitiedepartementet i Stockholm.
Utredningen handlar om spioneri och går i tidens tecken. Mer ska kriminaliseras, terrorister ska bekämpas med allt fler medel. När Reinfeldtregeringen läst igenom utredningen tycker de att mycket i den verkar vettigt. Förutom ett förslag.
Beatrice Ask och de andra i Alliansregeringen anser att ett av förslagen “inte bör genomföras”. Det är förslaget om att införa en ny lag om utlandsspioneri (…) Regeringen Reinfeldt lyssnar och skrotar förslaget om utlandsspioneri…
Men mitt under den politiskt turbulenta hösten 2021 dök ytterligare ett justerat förslag upp. Tio år efter att den ursprungliga utredningen förkastades håller nu Sveriges tryck- och yttrandefrihetsgrundlag på att förändras rejält till det sämre, trots upprepade protester…
Trots justeringarna genom åren så innebär lagförändringarna fortfarande att utgivare kan dömas till fängelse för att publicera hemliga uppgifter om exempelvis internationella insatser där Sverige är en del…
Under det senaste året har svenska journalister tvingats svara på frågor från oroliga uppgiftslämnare: “Om jag lämnar uppgifter till dig, kan du garantera att Irans säkerhetstjänst inte får reda på att det är jag som berättat?”
“Om jag säger något om kriget, kan du garantera att Putin inte får veta att det är jag?” Svåra frågor, som det är närmast omöjligt att svara ja på. Men en annan fråga har jag kunnat svara ja på: “Om jag berättar för dig, kan du garantera att jag inte bryter mot någon svensk lag?” …
Med start den 1 januari 2023, kan mitt svar på den frågan behöva förändras till ett nej. Om du är nästa Edward Snowden med explosiva uppgifter om Sveriges eller andra länders förehavanden i Nato eller FN, hör inte av dig till mig, för jag kan inte garantera att du håller dig inom lagens gränser.
Beatrice Ask skrev 2013 att en förändring av Sveriges grundlagar kräver “tungt vägande skäl”, och att de “grundar sig i en analys där alla olika och eventuellt motstående intressen har beaktats.”
Snart tio år senare bör politikerna ställa sig samma fråga en gång till. Finns det tungt vägande skäl att kriminalisera? Och framförallt: Är beslutet grundat i en analys där alla olika och eventuellt motstående intressen har beaktats? Det går inte att med gott samvete svara ja på den frågan.
—Fouad Youcefi, krönika i Journalisten.