“Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) … är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.”
Så skrev Sveriges blivande ordförande i justitieutskottet Richard Jomshof i en intern Facebooktråd 2015. Nu har de makten i en liten ask – eller ett litet avtal. Retoriskt putsat och klart “efter det rådande läget”. Så låt mig riva ner den retoriska dimridån och tala om vad slottsavtalet kan komma att innebära.
Tidöavtalet är ett manifest för en auktoritär polisstat där befolkningen delas upp i värdiga och ovärdiga människor efter hudfärg och religion. Ovärdiga människor ska på en stor mängd sätt förtryckas tills de självmant lämnar Sverige eller hålls under sådan juridisk, ekonomisk och psykologisk stress att de inte utgör något hot mot makten.
Exempel på förtryck är att godtyckligt stoppas, muddras, förhöras och dna-testas i “inre gränskontroller och utlänningskontroller” och “visitationszoner”. Hemliga tvångsmedel ska kunna användas oprovocerat i “preventivt syfte” även för barn under 15 år. Föräldrar ska straffas för barns brottslighet genom “ekonomiska och sociala konsekvenser”…
Samtidigt som barnbidrag, bostadsbidrag, omvårdnadsbidrag och försörjningsstöd villkoras för icke-medborgare införs tiggeriförbud så att svenskar inte ska behöva ta illa vid sig av alla fattiga mörkhyade människor som inte har möjlighet att återvända till släktens hemland. Mycket kraft kommer annars att ägnas åt att få icke önskvärda grupper att återvända och flytta från Sverige…
Förvisso finns det internationell rätt som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, men det ska tillsättas utredningar som utforskar var gränsen går för hur många mänskliga rättigheter man får frånta människor. Målet för Sverige är att få ett internationellt rykte om sig att behandla invandrare och flyktingar så vidrigt att ingen vill bo här som inte är etnisk svensk. Med undantag av forskare i världsklass. Eftersom vi ju har Nobelpriset och måste kunna visa att vi är värdiga att utse världens främsta vetenskapsmän varje år…
Det övergår mitt förstånd hur andra partier har kunnat skaka hand över slottsavtalet. Eller, som Liberalernas partiledare utropa: “Socialliberalism i vår tid!”. Herregud, vilken idiotisk travesti på Chamberlains “Fred i vår tid!” efter uppgörelsen med Hitler. Hitler, som lovade att inte bråka mer, bara han fick annektera stora delar av Tjeckoslovakien. Det var inte jag som gjorde Hitlerjämförelsen.
—Jiang Millington, krönika i Syre.