Svindlande affärer på allmän bekostnad

Telia, Postnord och Vattenfall har slösat bort miljarder i dåliga affärer. Felet är att de är i statliga händer, hävdar Dagens Nyheter i en ledare. Annat är det med den privata företagsamheten. Verkligen? DN-redaktörerna har selektivt minne…

De statliga förlustaffärerna är inte på något sätt unika. 1989 lurades Percy Barnevik, den privata företagsamhetens poster boy, att för ABB:s räkning köpa Combustion Engineering, en amerikansk koncern mättad med framtida asbestskadestånd. Peter Wallenberg, den privata ägaren, tillstyrkte affären. ABB var nära att gå omkull. Värdefulla tillgångar, bland annat den framgångsrika svenska lok- och tågindustrin, dumpades för att täcka förlusterna…

Privata svenska banker, försäkringsbolag och fastighetsföretag störtade ner hela den svenska ekonomin i depression och massarbetslöshet i början av 1990-talet. Efter millennieskiftet ordnade bankerna repris i Baltikum med ännu värre följder.

Vid båda tillfällena skyndade det allmänna till hjälp. I oktober 2008 fick ledamöterna i riksdagens finansutskott fyra dagar på sig att skriva ut en blank check till bankdirektörerna. Staten gick i borgen för bankernas inlåning. Lokalpolitiker halverade hemtjänsten och massavskedade personal på sjukhus för att spara i krisen medan regering och riksdag i samförstånd öppnade ett svart hål i statskassan för stödet till den privata företagsamheten…

DN-redaktörernas privata företagare är en romantisk fiktion. Ägaren till en pizzeria eller en åkare som kör taxi för Cabonline kan sätta egna tillgångar på spel. Med familjen Wallenberg är det annorlunda. Den kontrollerar ett av Europas största företagsimperier med minimala egna kapitalinsatser. Den spelar med andras pengar.

EQT och andra riskkapitalbolag riskerar ingenting. Pensionsfonder, försäkringskassor och småsparare förser dem med insatskapital, och politikerna ger dem fri dragningsrätt till skattemedel för vinstoptimering av skolor, hemtjänst och vårdcentraler.

De statliga svenska pensionskapitalen investerades på 1960-talet i billiga, funktionella bostäder. Idag är de kollektiva tillgångarna placerade i händerna på finanshajar som köper upp bostadsbestånden, lyxrenoverar köken och chockhöjer hyrorna.

-Mikael Nyberg, kulturartikel i Aftonbladet och mikaelnyberg.nu

You May Also Like