Undersköterska eller vårdbiträde inom äldreomsorgen är Sveriges vanligaste yrke. På äldreboenden och inom hemtjänst och hemsjukvård. De finns i varenda liten ort över hela landet, det finns ingenstans de inte behövs. Och behoven kommer att bli större. En eftertraktad grupp alltså? Hjälteförklarad efter pandemi-året? (…)
I kapitlet Arbetarrörelsens blinda fläck, i (Katalys klassrapport) Klass i Sverige, beskriver Elinor Odeberg, hur tillfälliga anställningar är som allra vanligast bland vårdbiträden. Sex av tio har osäkra anställningar. För undersköterskorna på Sveriges vanligaste jobb ser det dock avsevärt bättre ut och utvecklingen har gått mot en betydligt högre andel fasta anställda.
På Sveriges vanligaste jobb är vidare det väldigt vanligt att man sjukskrivs. Till och med vanligast i Sverige när det kommer till psykiatriska diagnoser, som exempelvis utmattningsdepression. I kommunal sektor är äldreomsorgens personal sjuka dubbelt så mycket som snittet varje år, enligt en kartläggning Socialstyrelsen gjorde 2020.
På Sveriges vanligaste jobb är det också vanligt att man får ett betydligt lägre lönelyft än snittet bland välfärdens arbetare. Mellan 2014 och 2019 ökade lönerna inom kommuner och regioner med 15 procent i snitt. För undersköterskor ökade dock lönerna bara med 13,6 procent och vårdbiträden halkade efter ännu mer, deras löneökning låg i snitt på 8,9 procent. Det rapporterade tidningen Arbetet i höstas.
På Sveriges vanligaste jobb är det vanligt med nedskärningar.(…) Rapporten Budget ur balans, som Arena idé släppte förra året, visade att äldreomsorgen sedan 2002 fått en allt mindre del av kommunernas budgetar. Sedan 2002 har man stramat åt med 1,3 miljarder per år. En hemtjänstanställd som på 80-talet besökte i snitt fyra personer, springer i dag mellan 12 äldre.(…)
På Sveriges vanligaste jobb är det vanligast att vara kvinna. Kanske har det något med saken att göra.
—Annie Hellquist, ledare i Arbetaren.