För att nå regeringens mål om nollutsläpp 2045 måste omstarten av ekonomin efter coronapandemin bygga på hållbara investeringar. I en ny rapport från Arena Idé kan vi visa att om omstarten görs i en tvåstegsraket, först ekonomin och sedan hållbarhet, tar den svenska utsläppsbudgeten slut redan innan de viktiga investeringarna hunnit genomföras…
De investeringar vi gör i dag avgör framtidens möjligheter och vår framtida konsumtionsnivå. Investeringar är också nödvändiga för att nå klimatmålen, men även hållbara investeringar leder till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Att ställa om till nollutsläpp förutsätter att koldioxidbudgeten räcker till dessa investeringar.
Trots kraftigt minskad ekonomisk aktivitet och minskat resande i spåren av det nya coronaviruset beräknas de globala utsläppen av växthusgaser under innevarande år bara minska med 4–7 procent enligt en nyligen publicerad artikel i Nature. Det är betydligt lägre än den minskningstakt på 8–15 procent per år som krävs för att vi ska klara Parisavtalets mål om max 1,5–2 graders temperaturhöjning…
Analysen visar att stimulansåtgärder post-corona måste fokusera på hållbara investeringar. Vi har inte råd – ur ett koldioxidbudgetperspektiv och inte heller finansiellt – med en tvåstegsraket, det vill säga att först få igång ekonomin (vilket kan ta flera år) och sedan rädda klimatet…
Beräkningar visar att en miljon svenska kronor i investeringar orsakar utsläpp på i genomsnitt 30 ton koldioxid. Investeringar är därmed ungefär dubbelt så koldioxidintensiva som konsumtion och produktion. Investeringarna äter alltså upp koldioxidbudgeten snabbare än vad konsumtion och produktion gör men om investeringar är klimatsmarta bidrar de till att minska utsläppen långsiktigt. Då är de investeringar i begreppets verkliga mening och ger avkastning i minskade utsläpp över tid…
Att göra ekonomin hållbar är en investering vi inte har råd att avstå ifrån. Men ska vi hinna ställa om inom ramen för koldioxidbudgeten är det bråttom. Ju tidigare vi kommer igång desto bättre kan vi leva framöver.
—Eva Alfredsson, Mikael Malmaeus och Sandro Scocco. debattartikel i Dagens Nyheter.