Urholkad välfärd och skenande el- och matpriser orsakar ihållande strejker och protester i Storbritannien. Men i motsats till trenden i många andra länder söker sig yngre britter i allt högre grad till vänstern som reaktion levnadsvillkoren, skriver Saio Gradin.
Storbritannien upplever sin största strejkvåg på över ett årtionde. Den första februari var över en halv miljon arbetare i strejk från en rad olika yrken, och strejkerna fortsätter hela våren. “Vilka arbetare strejkar idag?” lyder de dagliga rubrikerna i dagspressen, lite grann som om det vore väderleksrapporter, med diagram över de samhällstjänster och sektorer som ligger nere för dagen. Ambulansförare, sjuksköterskor, tågarbetare, bussförare, brandmän, postarbetare, flygbagagehanterare, gränskontrollanter, lärare, akademiker, statstjänstemän – listan är lång och problemen stora.
Inom vården, till exempel, är krisen monumental. På 75 procent av skiften finns det inte tillräckligt många sjuksköterskor, visar fackets undersökning. Personalen är överarbetad, underbemannad, och underbetald. “Det är illa”, säger en sjuksköterska, “Särskilt de mer erfarna kollegorna säger upp sig i massor, så kvaliteten på den dagliga vård vi kan ge har påverkats stort”.
En fjärdedel av de som anländer till akutmottagning i ambulans får vänta mer än en timme när de kommer fram. En vän till mig satt i förra veckan med hjärtproblem och väntade i en timme bredvid en man som knivhuggits. Operationer ställs in och skjuts på framtiden. Läkare hinner inte prata med, eller lyssna på, sina patienter ordentligt när de ska hinna med så mycket varje dag trots att de jobbar obetald övertid.
Det är samma historia i andra yrken som är ute i strejk: underbemanning, besparingar, obetald övertid, osäkra anställningar, stagnerade löner. I min egen bransch, som universitetslektor, har lönerna stått stilla sedan 2009, och därmed alltså sjunkit i realvärde med en fjärdedel…
Idag lever en femtedel av Storbritanniens befolkning i fattigdom. Inflationen, stagnerade löner, och höjda energipriser har lett till en situation där många inte har råd med mat eller värme…
Bara i december månad uppskattas tusen britter ha dött för att de inte haft råd att sätta på värmen hemma. Många av de som har det svårt är de som arbetar i vård, skola, och andra branscher som nu går ut i strejk.
Regeringens reaktion har varit hård. Deras senaste åtgärd är att föreslå – inte höjda löner eller beskattning av energiföretagens multimiljardprofiter – utan inskränkt strejkrätt.
—Saio Gradin, Dagens Arena – essä.