I en artikel i DN inför valet 2018 lovade moderatledaren Ulf Kristersson förintelseöverlevaren Hédi Fried att han aldrig skulle ha något samröre med Sverigedemokraterna. När jag läste detta kände jag hopp. Jag kände hopp eftersom det i och med Kristerssons löfte äntligen var en klar majoritet av de politiska partierna som hade tagit ett klart och tydligt avstånd från Sverigedemokraterna. Det kändes som att Kristersson menade allvar. För man ljuger väl inte en person som överlevt nazisternas förintelseläger, Auschwitz, rakt upp i ansiktet, eller?
Men det var precis det Kristersson gjorde när han sökte stöd för sin politik hos Sverigedemokraterna. Hans löfte till Hédi var inget annat än spel för gallerierna. Ett spel för att vinna röster. Jag undrar om Ulf Kristersson ens lyssnade på vad Hédi sa under deras möte. Satt han bara och tänkte att, “Jisses, vad bra detta kommer vara för min image. Kanske kan knipa lite röster till och med från den rödagröna sidan, för deras väljare verkar ju gilla sånt här med antirasism och allas lika värde.”
Nu tror jag inte att det var så han tänkte. Jag tror att Kristersson och jag är överens om att vi aldrig får glömma vad nazismen gjort mot mänskligheten. Att vi aldrig, aldrig, aldrig får hamna där igen. Jag tror också att han säkert menade det han sade just där och då, i den stunden, efter att ha fikat tillsammans med Hédi och lyssnat till hennes ord. Men jag undrar varför han svek sitt löfte, för det var ju inte bara ett löfte till Hédi, utan ett löfte till alla som varit, är och någon gång kommer bli utsatta för rasism.
Vi kommer kanske aldrig att få reda på varför han svek ditt löfte. Det mest troliga är att det handlar om Kristersson egna ambitioner och hans jakt på statsministerposten. Vad som däremot är glasklart är att han i och med sitt svikna löfte förlorade sin ryggrad, för att inte tala om den moraliska kompassen.
Men saker som gått sönder kan lagas. Och moderledarens ryggrad finns nog där, han behöver bara sträcka lite på sig och visa lite mod. Jag hoppas innerligt att han kan hitta det modet. För det är ännu inte för sent att ta avstånd från Sverigedemokraterna, men gör det på riktigt denna gång!
—Johan Åberg, insändare i Dagerns Nyheter.