Resan mot Sverigedemokraternas drömvärld har redan startat

Migrationsverket – som är en statlig myndighet och som inte har något med SD att göra – har det senaste året avslagit flera tusen asylansökningar från afghaner. De här människorna ska så småningom deporteras till det talibanstyrda Afghanistan. Har vi glömt bort bilderna från när människor hängde från evakueringsplanen i Kabul för ett år sen? Det är ett land i humanitär kris.

Det hade lika gärna kunnat vara Jimmie Åkesson som tog det beslutet.

Allt det här gör Migrationsverket oavsett vad SD skriver på Twitter. Alla vet att Afghanistan fortfarande är ett osäkert land. Men vi låtsas av någon anledning som att det (bara) är Sverigedemokraterna som vill flyktingar illa. Det här perspektivet är helt osynligt i riksdagsvalet. Återvandringståget är på väg.

I stället har vi en tävling mellan sossar och moderater om vem som kan sänka invandringen mest. Kolla på vilken debatt som helst. I Statsministermötet på SVT förklarar Ulf Kristersson att segregationen handlar om “en dålig invandringspolitik och en usel integration”. Precis som Sverigedemokraterna brukade säga förr. Vad svarar Magdalena Andersson? Hon säger: “Vi ärvde ju en av Europas mest liberala migrationspolitik. Vi la om den och har en stram migrationspolitik i Sverige och den ligger fast”.

Socialdemokraterna skryter nuförtiden om hur bra de har blivit på att förhindra människor från att komma hit.

Frågorna i valdebatterna handlar inte längre om det är höger- eller vänsterpolitik som är det bästa mot segregationen. Medierna ställer snarare frågan om hur Sverige kan stoppa invandringen och vem som är bäst på det. De bäddar för det här samtalet, tillsammans med partierna. Då har journalisterna köpt den verklighetsbeskrivning som Sverigedemokraterna förespråkat länge. Att problemet med brott är invandringen. Att problemet med segregation är invandringen. Att problemen i välfärden är invandringen.

Vem ska då våga prata om rätten till asyl och att människor fortfarande drunknar i Medelhavet? Förut kallades det “åsiktskorridor” när Sverigedemokrater och deras vänner inte fick prata om sin syn på migration. Nu har det blivit tvärtom. Partiledaren som vurmar för mänskliga rättigheter får skämmas.

Under valrörelsen har vi sett flera brutala förslag. Ett samtalsklimat som SD bara hade kunnat drömma om för tio år sen. Makten över politiken har Sverigedemokraterna redan fått. De har vunnit. Vad gör vi åt det?

Tanvir Mansur, krönika i Dagens Arena.