De internationella klimatförhandlingarna under rådande maktförhållande kan inte rädda mänskligheten. Det är dags för klimatrörelsen att radikalt ändra sin politik och träda fram tillsammans med andra folkrörelser för att lösa den miljö- och sociala kris som stater och näringslivets rutiner lett oss in i.
Storföretagens makt över internationell och nationell politik måste brytas. Stater måste hävda politiska intressen som går bortom anpassning till exponentiellt växande storföretag och att göra naturen till handelsvara. Detta vare sig de har ökade vinster eller maktcentralisering som mål. Klimatrörelsen måste därför sluta upp bakom folkrörelsernas kamp mot lobbyismen och att FN sluter ett avtal mot storföretagens odemokratiska inflytande…
Tillsammans behöver klimatrörelsen och andra folkrörelser kämpa för en förvaltning av lokala resurser som tillgodoser de mänskliga rättigheterna innefattande rätten till bostad och skydd för hälsan.
Vi kan inte äta pengar. Ensidighet i klimatdebatten på utsläppsfrågor måste bytas mot ett synsätt som sätter landsbygdens och naturbrukets roll lika mycket i centrum som urbana industriintressen. Stopp måste sättas för avskogning och utarmning av matjorden och den biologiska mångfalden.
Offentliga investeringar i ett hållbart naturbruk och villkor som gör det möjligt för varje land att trygga sin egen matförsörjning måste till för vi kan inte äta pengar. Vad som behövs är en omställning till ett lågenergisamhälle som tillfredställer mänskliga behov…
Transportbehoven i vardagen behöver minska, massbilismen i städerna trängas undan av kollektivtrafik och cykling, vatten och energi kan sparas i industriproduktionen, byggande och boende bli mer hållbart och produkter återbrukas, lånas och återvinnas.
Kasta vapenmånglarna ut ur säkerhetspolitiken. Satsa på gemensam säkerhet som sätter samarbete för att rädda mänskligheten från klimat- och andra hot före ett nytt kallt krig och vapenindustrins intressen.
—Tord Björk och Ellie Cjivat, med flera, debattartikel i Dagens Arena.