Ojämlikhet ger inte fler lärare

År 2016 fattade regeringen beslut om att avsätta 3 miljarder kronor till en lönesatsning för lärare, som kallas Lärarlönelyftet. En tredjedel av lärarna skulle få höjd lön genom satsningen. Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund välkomnade detta, även om de båda fackförbunden också påpekat att de vill höja samtliga lärares löner. Att kunna göra karriär inom yrket, och därmed få bättre lön, har angetts som ett sätt att locka fler att utbilda sig till lärare. Lärarlönelyftet har inneburit att omkring 70 000 lärare fått en ökning om mellan 2500 och 3500 kronor i lön.

Lärarlönelyftet har, tillsammans med förstelärarreformen, skapat A- och B-lag inom lärarkåren. Arbetsgivarna avgör vilka som ska få ta del av löneökningen. När Skolverket gjorde en uppföljning 2017 visade det sig att många huvudmän valt att sprida ut satsningen, för att så många som möjligt skulle få ta del av den. På så sätt kan man ifrågasätta om Lärarlönelyftet har uppfyllt sitt syfte – att skapa större ojämlikhet inom lärarkåren.

Det är inte bara lön som påverkar. Också arbetsmiljön. Lärarnas Tidning rapporterar om ett växande problem med föräldrar som vill påverka undervisningen. I en undersökning från Lärarförbundet 2019 påvisas att många lärare samlar på sig stora mängder dokumentation för att gardera sig inför anmälningar från föräldrar

Enligt Fredrik Sjögren, filosofie doktor i statsvetenskap, har det fria skolvalet drivit på denna utveckling. Elever och föräldrar blir kunder. Han berättar vidare om skolor där föräldrar krävt att deras barn, på religiös grund, ska undanhållas från evolutionsteorin. Det är fullkomligt absurt.

Vägen framåt kan inte vara att öka ojämlikheten och därmed splittra lärarkåren. Alla lärare genomför ett viktigt arbete, alla som kan tänka sig att bli lärare ska veta att de kommer bli uppskattade. Solidariteten lärare emellan är viktig att utveckla. Vidare ska marknadiseringen av skolan brytas. Det fria skolvalets effekter kan inte blundas för längre. Lärare ska få ägna sig åt undervisning, inte onödig dokumentation och stress från föräldrar. Elever är inte kunder.

–Sofie Eriksson, ledare i Västerbottens Folkblad

Liknande artiklar: