I december 2019 delade jag min historia i Fastighetsfolket, om hur jag blev utsatt för misshandel av den som jag trodde älskade mig. Jag var 17 år. Det blev ett tufft inträde i vuxenvärlden.
Efter det har det gått bättre för mig och idag mår jag bra. Dessvärre är detta en historia som alldeles för många andra kvinnor i samhället kan relatera till. En historia som tyvärr än idag är verklighet för många. Och för många kvinnor slutar det inte så bra som det gjort för mig.
År 2020 var antalet fall av dödligt våld mot kvinnor i en parrelation 13 stycken. 13 tjejer, kvinnor, mammor som inte lyckats komma undan en aggressiv partner. Vad hade de gjort för fel kanske du tänker? Vilka fel kan man ens göra för att bli ihjälslagen för den sakens skull? Hur många barn har förlorat sin mamma på grund av…vad?
Samma år uppgick antalet anmälda brott mot kvinna till 29 200 stycken. Av dessa avsåg 80 procent misshandel som skett av en bekant gärningsperson.Jamen, ni hör ju hur sjukt det är, att vi inte har kommit längre än så. Hur länge ska detta våld mot kvinnor få pågå egentligen?
Här vill jag lägga ett stort ansvar på er män. För det är ni män som begår dessa vidriga brott. Men även politiker och samhället i övrigt måste sätta stopp. Och nej, Jimmie Åkesson, det är INTE ett importerat problem!
På grund av pandemin arbetar många hemifrån idag och därav har man märkt att våldet ökat markant. Vad kan arbetsgivarna göra? Hur långt sträcker sig arbetsgivarens skyldighet att förhindra hot och våld i arbetet? Naturligtvis bör det finnas en beredskap hos arbetsgivaren, även för när våldet och hoten sker i det privata hemmet.
Låt oss tillsammans visa att det är nolltolerans som gäller och att det räcker nu! Nu får det vara nog!
—Veronica Boström, regionalt skyddsombud, debattartikel i Fastighetsfolket.