Den svenska ansökan till Nato har som bekant inte föregåtts av någon folkomröstning eller annat sätt där befolkningen fått säga sitt om denna oerhört omvälvande förändring av svensk politik. I stället har beslutet drivits igenom på kort tid. Förslaget baseras på en hastigt genomförd rapport, Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige, som saknar en bred analys av konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap…
Säkerhetspolitiska utredningar och analyser samt militärt tolkningsföreträde har ersatt en demokratisk process genom en folkomröstning eller i riksdagsvalet. Försvarsmakten har blivit en debattör och ÖB svajar om kärnvapen på svensk mark.
Vi delar oron för Rysslands folkrättsvidriga militära aggression mot Ukraina men inte ståndpunkten att ett medlemskap i Nato skulle göra Sverige säkrare utan i stället bidra till ökad militär spänning i Östersjöområdet. Risken för militära konflikter i vårt närområde ökar. Det är helt tydligt att ökad spänning mellan Nato och Ryssland leder till upprustning i Europa och försvårar diplomatiska och fredliga lösningar på politiska konflikter.
Sverige deltar i denna militärpolitiska kapplöpning genom upprustning och vi har de senaste åren utvecklat ett omfattande samarbete med Nato. Ett medlemskap skulle medföra nya förpliktelser, krav på militär närvaro och kanske kärnvapen i Sverige. Men också en begränsning av Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikes- och försvarspolitik. Den svenska regeringen vinglar nu vidare på militarismens väg…
I sin stormiga resa i jakten på Nato-medlemskap har den svenska regeringen också accepterat Turkiets villkor för att få sitt stöd i denna sträva. Att lyfta förbudet mot export av krigsmateriel till Turkiet och utlämna personer som landet beskriver som ”terrorister” är några punkter i avtalet.
Rapport efter rapport från olika människorättsorganisationer visar att Turkiet utövar statlig terror mot det kurdiska folket, landet har ett rättsväsende som inte är oberoende, pressfriheten är nästan obefintlig, många representanter för oppositionen sitter i fängelse och Prideparader har tvingats ställa in eller attackeras av polis. Trots denna verklighet, offras Sveriges stöd till den kurdiska frihetskampen, samt den feministiska utrikespolitiken på Nato:s altare.
Sveriges utrikespolitik kommer att bestämmas inte bara i Turkiet i fråga om ”terrorism”, där den turkiska definitionen av detta brott kommer att ha särskild tyngd i diskussionerna, utan även från USA, när det gäller riktlinjerna för vapenexportpolitiken.
Att värna demokratin, folkrätten, mänskliga rättigheter och nedrustning är grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik som påverkas starkt negativt vid ett svenskt Natomedlemskap.
-Jaime Gomez, Feministiskt initiativ, debattartikel i Fempers
Läs mer https://fempers.se/2022/2022-12-06/nej-till-nato-och-till-sveriges-eftergifter-till-turkiet/