När alla talar om polariseringen kanske det är läge att fundera på hur vi ska ha det i stället? Ett samtal om själva förutsättningarna för det politiska samtalet avslöjar möjligen också vad som egentligen har hänt…
Reglerna för politiska samtal är uråldriga. Vikingatidens tingsplatser, antikens Agora, Senaten i Rom, Borlänge kommunfullmäktige, bolagets styrelsemöte, brukshundsklubbens årsmöte och pressetiska regler formades efter dessa principer. Men så hände något. Det politiska samtalet flyttade till platser där dessa uråldriga regler är satta ur spel…
Det offentliga samtalet har i de sociala mediernas tidevarv blivit det ofantliga samtalet – och effekterna på vårt samhälle är nära nog omöjliga att överskatta. I detta ofantliga samtal trivs de som säljer sina eller andras åsikter, opinionsjournalister, lobbyister, influencers och före detta politiker som tillhör ett medialt skrå som vuxit lavinartat på senare år – medan de vanliga journalisterna fått sparken.
På samma sätt belönas vi med lajks och hjärtan medan vi gratisarbetar för den gigantiska annonsverksamhet som är sociala medier. Vi lägger upp en bild på vår kvällsmat och tror att vi underhåller våra sociala relationer men leds som en skock får till annonsörerna medan vi i smyg skördas på våra innersta hemligheter som säljs vidare till mäktiga aktörer som vill tjäna ännu mer pengar på oss. Det betyder, vare sig vi vill det eller ej, att våra åsikter i samma stund som vi torgför dem på Facebook förvandlas till varor.
Varje inlägg, hur radikalt det än är, är att betrakta som en ledarartikel för den globala kapitalismen.
—Erik Nises, ledare i Dala-Demokraten.