Svenskt deltagande i kriget i Afghanistan är en milstolpe i det utländska militära samarbetet. Tidigare internationella åtaganden har genomförts under FN-flagg och kallats fredsbevarande insatser, men i Afghanistan skedde ett trendbrott…
Vem tjänar på att Sverige rustar upp försvaret och sänder iväg specialstyrkor? Vapenindustrin. Som styrs av familjen Wallenberg. Via deras investmentbolag Investor, Nordens största investmentbolag. Investor har kontroll över mer än 20 bolag, bland dem finns Atlas Copco, Astra Zeneca, Ericsson och Saab.
För Saab, som står för majoriteten av svensk vapenproduktion, har året varit framgångsrikt enligt årsredovisningen (13 april 2021). Intäkterna mellan 2020–2021 ökar med 1 miljard kronor. Orderstocken för 2021 ligger på 250 miljarder kronor. Saab har trots covid-19 inte behövt ta emot något statligt stöd. Årsstämma beslöt därför att dela ut 622 miljoner kronor till aktieägarna…
Saab är knappast ett vanligt företag. Trots att det är privat är det beroende av stödpengar – skattepengar – för långsiktiga projekt. Med Nato-samarbete och militärt samarbetsavtal med USA har Saab utvecklats till en av världens största vapenexportörer. En storindustri med drygt 18 000 anställda. Det destruktiva med vapenindustrin är att den behöver militära konflikter eller krig för sin tillväxt.
De internationella militära insatserna förklaras i propositionen Totalförsvaret 2021–25. Men texten är inte lätt att förstå. Påståendet: “Sveriges engagemang i internationella militära insatser bör ses som en integrerad del av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken” – Vad innebär det egentligen? Var finns det utsatta landet och dess befolkning? En militär insats tycks i första handla om att skapa säkerhet för Sverige. Ett välkänt stormaktstänkande!
Vad bestämmer om Sverige ska delta i nämnda insatser? “Samarbete med Nato är centralt”, skriver regeringen. Centralt är också att samarbeta med partner som “kan bidra till säkerheten i Sveriges närområde”. Nu är vi där igen. Sveriges utsatta läge ska stärkas genom att svensk krigsmakt deltar i internationella insatser!..
Maj Britt Theorin (1932–2021), tidigare FN-ambassadör och politisk rådgivare till Olof Palme, gick bort i våras. Hon var en av dem som fördömde Sveriges deltagande i kriget. Redan 2002, under S-kongressen, sade hon: “FN har aldrig godkänt bombningarna av Afghanistan.”
—Eva Brita Järnefors, essä i Dagens Arena.