Annika Molander som jobbar på Drogfri skola i Gävle (beskriver) det bäst. Barn hamnar i droghandeln för att det ger pengar och status. Man ser upp till äldre kriminella och glorifierar dem: “De är de häftigaste i området. De har fina kläder och pengar. Det handlar inte om att åka i Rolls Royce, men de kan äta på pizzerian. Det är på den nivån. Det är stålarna och drömmen om flärd. Många kommer från marginaliserade familjer där det inte finns mycket pengar.”
Det är ett sånt enormt underbetyg till samhällsutvecklingen i Sverige. Men också en beskrivning av vad som är lösningen. Att anmälningar om ungdomsrån dubblerats enligt BRÅ mellan 2015 och 2019 borde egentligen inte förvåna någon. Klassklyftorna har ökat mer i Sverige än i något annat OECD-land under de senaste årtiondena, och det borde Magdalena Andersson verkligen ta hårdare tag mot.
Ingen blir kriminell för att man är fattig. Men i ett samhälle där status och pengar är viktigt leder klassklyftor fram till rån. Det är tydligt. De som rånar är inte rika. De kommer från fattiga familjer i fattiga områden. Vad som stjäls är statusprylar. Mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar…
Den som skapar ett skitsamhälle tvingas själv leva i det. Det är där vi är nu. När klyftorna blir stora blir det allt svårare även för medelklass och rika att skydda sig från konsekvenserna av det. Vi lever allt längre ifrån varandra och uppenbarligen minskar också vår empati för varandra med avståndet…
Oavsett vem vi är måste vi kunna känna oss trygga i Sverige. Kan vi inte känna empati med människor oavsett vilka de är och var de kommer ifrån kommer samhällskontraktet till sist raseras. Solidaritet är grunden för hela det svenska samhället.
Självklart ska den som begår brott sitta i fängelse. Men vad gör vi med barnen som rånar? Kan det vara så att det faktiskt finns problem i Sverige som leder till rånen som inte går att lösa med hjälp av straffskalor? Naturligtvis. Men uppenbarligen väljer partier som bland annat Moderaterna och tyvärr också i viss mån Socialdemokraterna att göra det enkelt för sig. Att förändra ett helt samhälle är svårt och dyrt. Det är trots allt mycket enklare och dessutom mycket billigare att bara justera en straffskala.
Då får man också tyst på väljare som skriker efter blod snarare än lösningar.
—Jenny Wennberg, ledare i Dala-Demokraten.