Ordet kund hör till de farliga orden när det börjar migrera. Jag har inget emot att betraktas som en kund när jag köper en glass eller en prenumeration på en kommersiell streamingtjänst. Men är jag kund när jag till slut hamnar på ett äldreboende eller sätter mitt barn i en skola? Så borde det inte vara.
Jag upplevde mig inte ens som kund när jag för många år sen hos kommunen ansökte om bygglov för att flytta ett härbre från en plats till en annan på tomten i Dala-Floda. Jag ville bara ha ett klartecken från den kommunala demokratin! (Dock skrattade grannarna åt min överdrivna medborgerliga nit).
Socialdemokraten Bengt Göransson, som gick bort förra året, var en fena på att dissekera det riskabla i att ordet kund allt som oftast får företräde framför ordet medborgare. Han menade att det kommersialiserar själva tänkandet. Frågor som rör demokrati tenderar då att likna affärstransaktioner – och därmed banas väg för ännu mer privatisering och marknadisering. “Politiken kommer därigenom att avpolitiseras, att bli apolitisk”.
I skolans värld har det här blivit en realitet: Friskolerevolutionen har förvandlat det som borde vara hela samhällets angelägenhet till en privat affär, där i slutändan stora koncerner kan göra absurda vinster på våra skatteinbetalningar. De senaste fem åren har de fyra stora koncernerna – exempelvis Academedia – enligt SvT Nyheter som kollat upp saken, gjort mer än fyra och en halv miljard i vinst. Tack vare att vi blivit kunder på en skolmarknad.
Vänsterpartisten Patrik Liljeglöd i Falun motionerar nu för att ordet kund inte ska användas av Falu kommun – eftersom det tränger ut begreppet medborgare. Han har rätt. Vid valurnan väljer vi inte mellan olika varor. Vi väljer samhälle. Men ju oftare ordet kund används där offentliga medel står på spel – desto mer bereds marken för marknadstänkandet där det inte hör hemma. Att centerpartisten Joakim Storck inte ens tycktes förstå frågan som Liljeglöd tar upp, är faktiskt smått oroande.
I Agendas skolutfrågning i söndags i SvT svävade ordet kund osynligt i studion. Forskarna som deltog var rätt så klara över att fritt skolval och friskolor bidrar till mer ojämlikhet och betygsinflation: När friskolor ska sätta betyg finns det ett motiv att göra kunderna nöjda.
—Göran Greider, ledare i Dala-Demokraten.