Av de miljarder som gick till den amerikanska militären gick en betydande del till de företag som levererade material, resurser och diverse tjänster till Pentagon under kriget och som har avnjutit en stadig inkomst ända sedan det började. Detta är en viktig förklaring till varför USA stannat så länge i Afghanistan. Vad som var ett ändlöst krig för det amerikanska folket var ett ändlöst kassaflöde för Lockheed Martin, Raytheon, Boeing och Northrop Grumman.
Därför är det lite svårt att sympatisera med de europeiska röster som nu argumenterar för att Biden skulle ha stannat kvar i Afghanistan. Dessa vädjanden grundar sig på två falska antaganden: att USA kan och vill ägna sig åt nationsbygge i Afghanistan. Det är inte sant. Kriget i Afghanistan handlade om pengar, det var en kassako för den amerikanska försvarsindustrin, inte en kamp för demokrati och mänskliga rättigheter…
Ju snarare Europa och världen inser att USA:s militär inte är en välgörenhetsorganisation som handlar av godhet, utan av egenintresse där ekonomisk vinst är en viktig del, desto bättre kommer världen att bli. En värld vaccinerad mot en naiv tro på amerikanska motiv gör det svårare att förledas in i vinstdrivande krig som förs under skenet av att hjälpa och befria folk.
Det är dock inte enbart motiven för kriget som har missförståtts. Europa vekar ha missat ett massivt skifte i den amerikanska politiken. Faktum är att antikrigskänslorna hos amerikanerna inte var något som Trump hittat på, utan något högst reellt. Detta är den tredje lärdomen som hjälper till att förklara varför Biden valde att inte stanna i Afghanistan.
Föreställningen att status quo skulle ha kunnat upprätthållas i Afghanistan är en fantasi. Trump slöt ett avtal med talibanerna i februari 2020. USA skulle dra tillbaka alla sina trupper från landet mot att talibanerna inte skulle angripa amerikanska soldater, samtidigt som de lovade att hindra al-Quaida från att verka i landet. Avtalet godkändes enhälligt av FN:s säkerhetsråd. Föga förvånande förberedde talibanerna ett militärt övertagande så fort de amerikanska trupperna hade lämnat landet.
—Trita Parsi, kulturartikel i Aftonbladet.