Sedan USA och Israel inledde kriget mot Iran den 28 februari 2026 uppges över 2 000 människor ha dödats och omkring 26 500 skadats där. USA och Israel hävdar att de hittills har träffat över 12 000 mål i Iran, riktade mot bland annat ledarskapet, kärntekniska anläggningar och militära installationer.
Ett stort antal robotramper, fartyg och delar av produktionskapaciteten för robotar och drönare har slagits ut eller skadats. Samtidigt har FN rapporterat betydande civila skador. Vid första anblick verkar slutsatsen därför självklar: Iran har avsevärt försvagats.
Ett krigs utfall avgörs dock inte bara av förstörelsens omfattning, utan också av det handlingsutrymme som återstår när bomberna har tystnat. Frågan är därför inte bara hur mycket Iran har förlorat, utan också om landet efter kriget har bättre möjligheter att hävda sina intressen än tidigare.
Det tyder på att Iran, trots stora förluster, har stärkt sin regionala hävstång. Det första området där Irans möjligheter att påverka omvärlden blir tydliga är Hormuzsundet…
Iran har samtidigt kunnat fortsätta exportera sin olja till högre priser, delvis efter att USA tillfälligt lättade på sanktionerna mot landet för att dämpa den globala energichocken. När stater, rederier och energibolag tvingas förhålla sig till Teherans villkor, samtidigt som Washington tycks sakna en varaktig lösning, har Iran stärkt sin maktställning.
-Mark Klamberg, professor i folkrätt: ”Det finns inget scenario där attacken mot Iran är legitim”
Paul T Levin, docent i internationella relationer: Läs mer: dn.se/debatt/darfor-kan-ett-sonderbombat-iran-anda-ga-starkt-ur-kriget/