Svensk arbetsmarknad har länge plågats av en skriande brist på arbetskraft med rätt utbildning. Både SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och arbetsgivarna i privat sektor spottar ur sig rapporter om hur många hundratusentals som behövs till vård och näringsliv.
Kompetensbristen toppar i SCB:s undersökningar. Dessutom minskar andelen i befolkningen som är 20-64 år. Allt färre ska jobba för allt fler.
Nu går vi visserligen in i en lågkonjunktur där arbetslösheten förväntas öka. Men så fort vi är tillbaka lär kompetensbristen nå nya rekordhöjder. Men allt är faktiskt inte kris och katastrof. Om vi kollar på vad som hänt på arbetsmarknaden de senaste åren så kan vi konstatera en sak: Invandringen har räddat oss.
Och prognosen är att de som kom åren innan vi stramade åt invandringen kommer att fortsätta räddningen några år till…
Hurdå? Jo, invandrarna har haft “rätt” ålder. Medan de inrikes födda fortsätter att bli allt äldre, så har de utrikesfödda fyllt på arbetsmarknaden. Från 2005 har hela 600 000 utrikesfödda kommit i sysselsättning. Jämfört med 100 000 inrikesfödda (SCB, Statistiska Centralbyrån).
I takt med att konjunkturen har varit god så är det invandrare som stått för tillskottet på arbetsmarknaden. Och faktum är att de kommer fortsätta göra det. Hela åttio procent av tillskottet av människor i arbetsför ålder är invandrare. Och så kommer det fortsätta fram till 2035.
Tack var den invandring som Sverige haft klarar vi andelen arbetande kontra andelen icke-arbetande hyfsat. Lägg till att vi jobbar allt högre upp i åldrarna och andelen arbetande kontra andelen icke-arbetande kommer faktiskt att utvecklas positivt framöver…
Men hur kan det vara så här? Arbetslösheten är ju mycket högre bland utrikesfödda? Visserligen är gapet stort mellan utrikes- och inrikesfödda. Samtidigt jobbar inrikesfödda i Sverige på en extremt hög nivå internationellt sett. Det gäller även för utrikesfödda.
En större andel utrikesfödda jobbar till exempel i Sverige än vad befolkningen i Italien gör som helhet . Så hade utmaningen vara att sluta gapet mellan utrikes- och inrikesfödda – som det ibland låter som i debatten, ja då kunde vi gå Grekland eller Italiens väg: kvinnorna kan stanna hemma så är problemet löst…
Under åren när ekonomin tuffat på bra, så har därmed etableringstiden för invandrare i Sverige sänkts dramatiskt. Det brukade ta 7-9 år för hälften av de invandrade att få sysselsättning. Idag tar det fyra år. Som jämförelse tar det 28 år innan tre fjärdedelar av de inrikesfödda är sysselsatta.
—Mikael Feldbaum, Ledare i ArbetsVärlden.