Av löftena om en omfattande skattereform – som bland annat ska “utjämna dagens växande ekonomiska klyftor” – har det hittills inte blivit någonting. Partierna bakom Januariavtalet har inte ens kommit överens om vägen framåt.
Sverige sticker numera ut som ett lågskatteland när det gäller en rad kapitalskatter. Förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten och den statliga fastighetsskatten har alla tagits bort.
Den kommunala fastighetsavgiften på 8 049 kronor om året har rentav en omvänd fördelningsprofil – det vill säga den slår hårdast mot småhus ute i landet – och innebär att Sverige har bland den lägsta beskattningen av fastigheter i hela västvärlden.
Ovanpå det har vi bland de mest generösa ränteavdragen i EU för dem som äger sitt boende, vilket främst gynnar de 20-30 procent av hushållen med starkast ekonomi.
Det kan tyckas självklart att Sverige borde försöka få en bättre balans mellan den höga beskattningen på arbete och den låga beskattningen på kapital – i synnerhet som det är just kapitalinkomsterna som har stuckit iväg.
Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare än i något annat västland, låt vara från en mycket låg nivå. Låga räntor har gjort att värdet på tillgångar som aktier och fastigheter har rakat i höjden.
Ändå tas inga politiska initiativ.
-Anna Dahlberg, ledare i Expressen