Den svenska skolmarknaden domineras alltmer av ett fåtal stora koncerner. Enigt en sammanställning som SvD gjorde i fjol växer de stora bolagen – Academedia, Internationella Engelska skolan, Kunskapsskolan, Atvexa och Jensen Education – i rasande fart. Börsnoterade Atvexa har sedan starten haft en snittillväxt på 30 procent. Taktiken för dessa bolag är att köpa upp mindre friskolor för att ta marknadsandelar.
I dag går 70 procent av grundskoleeleverna som går i friskola i en aktiebolagsdriven sådan. De ideella skolorna minskar i andel. Och utvecklingen ser ut att fortsätta…
Paradoxen ser alltså ut så här: önskan om mångfald och pluralism leder till att oseriösa aktörer och rena extremister tar tillfället i akt. För att stoppa detta krävs en omfattande regleringsapparat, vilket i sin tur leder till att stora koncerner gynnas medan de små, som reformen skulle värna, får det betydligt kämpigare.
Den borgerliga idén om småskalighet och pluralism är ersatt med en märklig form av skattefinansierad oligopolkapitalism…
Så mycket som var fjärde svensk kommun betalar “straffavgift” till friskolorna. Det beror på skolpengens utformning… Detta för att skolorna ska behandlas lika rent ekonomiskt, trots att kommunala skolor alltid måste ha en beredskap för att ta hand om eleverna om friskolan av någon anledning tvingas stänga.
Friskolorna har i snitt färre lärare per elev, enligt rapporten. Lärare och rektorer har lägre lön än i kommunala skolor. En kommunalt anställd gymnasielärare tjänar i genomsnitt 2 500 kronor mer i månaden jämfört med en lärare anställd av en friskola. Detta kan delvis förklaras med att lärare i friskolor generellt har sämre utbildning. Andelen legitimerad personal är 12-14 procentenheter lägre i friskolorna…
Borgerligheten måste tänka om. Att granska vart skattebetalarnas pengar går är en viktig borgerlig uppgift.
—Karin Pihl, ledare i Göteborgs-Posten.
Se även: