De borgerliga partierna har avvisat att utreda en mer likvärdig skola Det har varit en lång uppförsbacke för de enskilda lärare, rektorer och skribenter som försökt berätta om nackdelarna med dagens skola. Länge bemöttes deras argument med att de var emot valfrihet eller i extrema fall med att de skulle vara “kommunister”. Borgerligheten, och i många fall socialdemokratin, tycktes envetet försvara varje bokstav i det existerande systemet…
Fler och fler har räknat efter och insett hur kommuner förlorar på nya friskolor, eftersom intäkterna försvinner med färre elever samtidigt som kostnaderna, med lokaler och lärarlöner, finns kvar. I nästa steg får kommunen sedan betala “straffavgift” till friskolan eftersom skolpengen utgår från kommunens kostnader per elev, som blivit högre sedan friskolan startade. Stegvis får så den kommunala skolan allt sämre möjlighet att bedriva bra verksamhet…
På centerstämman i höstas ville många både avskaffa dagens kösystem, sänka ersättningen till friskolorna och sätta upp kvalitetskrav, som skolbibliotek och läromedel, för att en skola ska få dela ut vinst. De flesta förslagen röstades ner, men vissa mindre förändringar, som begränsning av köernas roll, gick igenom.
I Lomma i Skåne driver den moderate kommunstyrelseordföranden, Robert Wenglén, på för att försöka få sitt parti att förstå problemen. Även Liberalerna talar om bekymret med betygsinflation och vill kontrollera skolägare hårdare.
Ändå lyser större konkreta planer för reform av skolan med sin frånvaro inom borgerligheten. Hittills har de alla också avvisat utredningen om en mer likvärdig skola. Detta trots att förslagen där uttalat syftar till att stärka och bevara valfriheten.
Man får lätt känslan att det största hindret för en klokare borgerlig skolpolitik ligger i banden till skolföretagen och deras intresseorganisationer.
—Isobel Hadley-Kamptz, ledare i Dagens Nyheter.
Se även: