Människor kläms av höjda låneräntor och inflation. Löntagarna ska acceptera minskade reallöner, annars bidrar de till inflationen. Samtidigt förvånas många över att företag höjer sina priser så kraftigt. Passar de på att i skydd av inflationen höja extra mycket, mer än sina ökade kostnader?…
Ekonomer på Stockholms handelshögskola konstaterar att etablerade företag har en avkastning på eget kapital om 20 procent. De delar ut hälften av sina vinster och köper dessutom tillbaka sina egna aktier. Företagen har råd med höga utdelningar eftersom avkastningen är så hög… Försvaret av hög avkastning driver upp inflationen.
Den höga avkastningen är förvånande i en ekonomi som växer med några procent och en inflation som varit under 2 procent under lång tid. Konkurrensverket finner dock inga bevis för olagliga överenskommelser mellan företag. Finansinspektionen uppmanar bankkunderna att förhandla ner sina låneräntor. Bankerna påstår att konkurrensen på finansmarknaden är hård..
I Sverige och USA ökade lönerna för finansanställda från 110 procent av den genomsnittliga privata sektorns inkomster i mitten av 1980-talet till 170 procent år 2014. Ökningen av lönerna har varit särskilt dramatisk i toppen av fördelningen.
Ersättningarna kan inte förklaras av produktivitet, utbildning eller kompetens. Slutsatsen är att det finns övervinster och att konkurrensen inte fungerar. De höga ersättningarna har bidragit till ökningen av inkomstskillnaderna under de senaste 30 åren.
Aktörerna på finansmarknaden ska se till att företagen investerar så länge avkastningen överstiger ränte- och kapitalkostnaden. De ska också se till att sparande resulterar i investeringar.
Inflationen och realräntorna har fallit i tre decennier, men företagens avkastningskrav har legat kvar på höga nominella nivåer. De reala avkastningskraven har således höjts när de borde ha sänkts. Aktörerna har inte tagit sitt ansvar…
Höga krav på avkastning har tryckt ner lönerna samt minskat investeringar och efterfrågan. Centralbankerna har sänkt räntorna till extremt låga nivåer för att stimulera investeringarna. De har därmed underlättat felaktiga beteenden i företagen. Politiken har lett till stora omfördelningar av inkomster och skapat värden som saknar grund i den reala ekonomin…
Finansinspektionen bör tala klartext om bristande konkurrens och Konkurrensverket behöver vässa sin analys. Staten bör sänka avkastningsmålen för statsägda SBAB för att öka konkurrensen på finansmarknaden.
Fackföreningarnas lönekrav har anpassats till företagens mål om hög avkastning. På sikt behöver i stället lönernas andel öka jämfört med vinsten. Lägre krav på avkastning skulle dessutom dämpa inflationen och nedgången i ekonomin.
—Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef, debattartikel i Dagens Nyheter.