Sverige går in på upploppet i Nato-processen, i täten har vi Billström som passar till Kristersson. Kristersson gör en dribbling och fintar Erdoğan. Sikten är helt fri, han går mot mål och sätter bollen rakt i krysset! Och där är matchen slut.
Ungefär så där har medierapporteringen känts den senaste tiden. Som att den svenska Nato-processen vore en fotbollsmatch där medias uppgift är att heja fram Sverige till en seger. Frånvaron av kritiska frågor är i det närmaste total. Istället har man direktsändningar där Ulf Kristersson får visa upp sig tillsammans med Joe Biden och där de får nicka i samförstånd och intyga hur överens de är.
Att Turkiet, som är en diktatur, ska få köpa flygvapen av USA för att de ska gå med på att godkänna Sveriges Nato-ansökan verkar ses som något fullständigt naturligt och oproblematiskt. På samma sätt framstod det som en seger när en man med koppling till PKK dömdes för försök till finansiering av terrorism häromdagen.
Äntligen gör vi som Erdoğan säger! Nu kanske han ändå kan bli nöjd med oss?
Inte heller har man lyckats förklara varför det är så viktigt att Sverige blir Natomedlem i samband med toppmötet i Vilnius nästa vecka. Vad kommer hända annars? Kommer Ryssland att tåga in i Sverige så snart mötet är avslutat? Troligtvis inte.
Opinionen för Nato bland den svenska befolkningen har förvisso svängt rejält men fortfarande är det runt 30 procent som är negativa till ett medlemskap enligt en mätning från slutet av förra året. Dessa personer får nästan aldrig göra sin röst hörd i debatten. Det är som en tyst överenskommelse, precis som tillväxten hör Nato numera till de saker som är självklara och inte får ifrågasättas…
Om bara några dagar kan Turkiet och Ungern mycket väl ha godkänt Sveriges Natoansökan vilket betyder att vägen till ett Natomedlemskap ligger helt öppen. Det kommer i så fall, efter Finlands process, vara den snabbaste processen i Natos historia.
Den har skett efter att Socialdemokraterna gjorde en helomsvängning, efter att media har slutit upp bakom såväl den nuvarande som den förra regeringen och utan att vi egentligen har fått någon kritisk analys av vad det konkreta hotet mot Sverige består i eller om det verkligen är rätt väg att gå att göra närmanden till en diktatur (Turkiet) bara för att vi ska bli insläppta i en militärallians.
Jag hoppas att det här året kommer bli ihågkommet som en skamfläck i Sveriges historia.
—Valdemar Möller, ledare i Syre.