Två reformer kring 1990, kommunaliseringen och friskolereformen, raserade centrala delar av den svenska grundskolan. Kommuner skulle ansvara för sina skolor; många var helt inkompetenta. Och med friskolorna öppnades vägen för skolföretagen, och för sådana som makarna Bergström, som slösar skattepengar på högerextrema hatare.
Och alla skolor ansågs lämpade för årliga sparbeting.
En ny upplysningstid måste börja där den förra slutade, med skolorna. Skillnaden i utgångsläge är enorm. Då var vetandet i snabb tillväxt men med våra mått ändå begränsat. På 1600- och 1700-talen gällde det att skapa respekt för detta vetande i en värld genomsyrad av religiösa föreställningar och en kvävande vidskepelse.
I dag finns en imponerande kunskapsbank med allt från kvantmekanik till käll- och textkritisk historia och en fantastisk teknologi som möjliggör både mobiltelefoner och rymdbaser. Samtidigt möts vi av en växande lavin av fördomar, falska påståenden, alternativa fakta och hatpropaganda. Unga människors motståndskraft mot detta förödande dravel är bristfällig, och en viktig anledning är skolornas oförmåga.
Det är en lång historia. Vem minns inte 1990-talets idé om att bredband i varje klassrum skulle reducera läraren till en assistent åt eleven som hade all världens kunskap tillgänglig på nätet? En dumhet som fullständigt missade det grundläggande faktum att kunskap är en djupt social process. Man måste vägledas in i den.
I stället proppades skolorna fulla av datorer medan boksamlingarna förföll. Inget ont i datorer, men de ersätter inte böcker. Det snabba klickandet på mobiler hjälper oss att söka reda på fakta men ger inget sammanhang. Läroböcker är fortfarande oumbärliga just för att de ger en helhetsbild…
Vi måste återställa lärarnas auktoritet gentemot både föräldrar och elever. Betyg är inte något som ska bli föremål för debatter på kvartssamtal. Samtidigt ska de ransoneras; inte minst under Jan Björklunds misslyckade år som utbildningsminister perforerades allt skolarbete av prov och betyg. Bort med 90 procent!
Skolorna ska ingjuta respekt för säkerställd kunskap. Den respekten ska genomsyra samhället. Vetande är inte åsikter. Klimatförändringarna är inte något som jag kan tycka det ena eller andra om. Antivaxxare far helt enkelt med osanning.
För en månad sedan fick vi en ny budget. Den är skrämmande. Ur den talar den anda som SD så framgångsrikt sprider. Folkbildningen ska klämmas åt. Människor ska inte få en andra eller tredje chans i livet. Kulturen sätts på svältkost. Läkare och sköterskor ska hållas på halster. Det är en budget skapad av ljusets fiender. Vi måste motarbeta dem.
—Sven-Eric Liedman, kulturartikel i Dagens Nyheter.