Samtidigt med alla krig som pågår i världen pågår också det stora kriget, det mot naturen. Det sker när skogar skövlas, i all vår plastanvändning, när vi flyger ohejdat och på många andra sätt i vår ofta oreflekterade livsstil.
Kriget mot naturen sker också mitt i de krig som pågår mellan länder och grupper. Hus som raseras, åkermark som förstörs, resurser som läggs på tillverkning av bomber och vapen – allt det är en del av det stora kriget mot naturen…
Sverige har länge varit drivande i arbetet för att värna vår planet. Så är det inte längre. Visst är vi bra på sopsortering och det är gott så. Men det räcker inte.
En regering vars miljöminister säger att det är bra att utsläppen ökar nu för att de ska bli lägre sen är inte värd vårt förtroende. Att sänka bensinpriset och ta bort flygskatten kanske tillfälligt ger fler röster men det är en ansvarslös politik som säger att vi inte behöver bekymra oss över smältande glaciärer och minskad biologisk mångfald.
Var är politiken för bättre kollektivtrafik och riktat stöd till dem i glesbygd där bilen är det enda möjliga fortskaffningsmedlet?
Och kan inte också det kraftigt indragna stödet till folkbildning, folkhögskolor och studieförbund ses som en del i det stora kriget mot naturen, förutom allt annat som de nedskärningarna innebär?
Förändring kräver kunskap, och vi medborgare behöver uppmuntras att komma samman, lära oss mer, samtala och hitta vägar till gemensam handling…
Det är sant att Sverige är ett litet land och bara bidrar med en liten del av världens utsläpp. Men vi har bland de högsta utsläppen per person och även den som är liten kan vara ett föredöme och en tydlig röst.
Det stora kriget mot naturen behöver som alla andra krig få ett slut.
-Lisa Tegby, präst i Umeå, krönika Västerbottens-Kuriren
Läs mer https://www.vk.se/2025-08-14/lisa-tegby-allt-hor-verkligen-ihop-med-allt-30a68