Ett stenkast från Fliseryd och en mil söder om Oskarshamn ligger Skrika, en stillsam plats långt från tidningsrubriker.
– Vi åker till Skrika och fångar tystnaden. Stig Törnwall håller hårt i sitt lilla vita anteckningsblock och jag slänger den tunga kameraväskan över axeln.
-Tystnaden i Skrika, det bara måste göras, det får bli ett uppslag, kanske tre sidor, muttrar Stig när vi tar trappan ut mot Slottsgatan. Törnwall inlånad från redaktionen i Västervik, unikt begåvad stilist och ordkonstnär.
Lokaltidningen är vårt gemensamma samhälle, den värld vi delar. Vår gemenskap. De många rösterna. Nyfödda, bröllop och begravningar. Ishockey och referat från pensionärsmöten. Bränder, beslut och åsikter. När tidningen dör, upphör också detta samhälle…
Nyheterna grundades år 1923 och Östra Småland år 1928 i demokratins tjänst. Orädda i kamp mot fascism och nazism, ständigt i opposition mot orättvisa och orättfärdighet. Tidningarna var de många olika rösternas samhälle. Rakryggade. Alltid på läsarens sida. Nu möts vi inte mer. Gemenskapen tar slut här.
Konkurrenten kan släppa garden, luta sig tillbaka i de väl insuttna skinnfåtöljerna och ta fram finkonjaken. Blodet pumpar inte längre. Elden är släckt. Monopolet tar över…
Vi blir åhörare i en krympt värld med lägre takhöjd och högt tonläge. En vardag utan ansvar, där skvaller inte skiljs från fakta, där ingen plats finns för ansvarig utgivare och journalistisk kvalitet.
Vi blir fattigare och sämre. Sammanhanget vi lever i går förlorat. Vi delar inte längre köksbord. Den gemensamma världen upphör…
Ingen lyssnar. Ingen berättar. Ingen håller oss samman. Tystnaden i Skrika breder ut sig. Tar över. Det blir tyst. Det är inte en tidning som läggs ned. Det är ett samhälle som dör.
-Håkan Juholt, Sveriges ambassadör på Island och före detta journalist vid Östra Småland/Nyheterna sörjer nedläggningen av sin tidning.
Citatspalten konstaterar att en av Sveriges friskaste insändarsidor försvinner.