Jag skulle vilja hålla kurs för både beslutsfattare och allmänhet om att det inte finns någon hållbar tillväxt eftersom tillgången av alla råvaror är ändlig. Ett matematiskt samband visar att en årlig tillväxt på 3% innebär en fördubbling på 25 år. På 25 år till blir det en fyrdubbling osv.
Tillväxt betyder ökad konsumtion och ökad konsumtion innebär ökade mängder avfall som på något sätt måste hanteras. Allt, t.ex. vingarna från uttjänta vindkraftverk, går inte att återvinna.
Kursen skulle också lära ut en del grundläggande kemi och biologi: Växter tar upp CO2 som blir byggstenar i t.ex. träd och dess rötter men all CO2 frigörs när trädet fällts. CO2 blir det oavsett om trädet får ruttna, om det bränns upp eller används inom industrin eftersom alla trävaror förr eller senare ger i från sig CO2. Varje CO2 -molekyl, oavsett var den ursprungligen kommer från, som hamnar i luften kommer att finnas där för evigt utom när den då och då blir del av ett träd eller annan växt.
Tillväxt betyder ökad konsumtion och ökad konsumtion innebär ökade mängder avfall som på något sätt måste hanteras. Allt, t.ex. vingarna från uttjänta vindkraftverk, går inte att återvinna.
Min kurs skulle också ta upp problemen med gruvdrift. För att förse marknaden med de råvaror som tillväxten, med eller utan, el kräver kommer stora sår i naturen att bli följden när gruvor öppnas för att nå de mineral och metaller som behövs. All gruvdrift klassas som miljöfarlig verksamhet och när en ny gruva öppnas förstörs kringboendes närmiljö för evigt.
Kursen skulle dessutom ta upp de ofattbart dåliga arbetsförhållanden och livsbetingelser som människor tvingas till för produktion av kobolt för uppladdningsbara batterier och av polykisel som används i solceller. Människor som lever långt härifrån riskerar sina liv och sin hälsa för att vi ska kunna slå oss för bröstet över att köra elbilar och ha solceller på taken. Det är dags att stanna upp och lägga i backväxeln.
—Annika Rullgård, Orsa ledarkrönika i Dala-Demokraten.