För några månader sedan fick vi vårt första barnbarnsbarn. En lycklig tilldragelse. Men inte bara… Det finns smolk i glädjebägaren.
När den lilla killen är lika gammal, som vi är i dag, skriver vi år 2100. Men det kusliga är, att vi idag inte vet, om vår jord är beboelig år 2100 – och detta på grund av den pågående klimatförsämringen.
Vi vet helt säkert att vi måste få ner CO2-utsläppen. Vi vet också att det är bråttom, och att det går alldeles för långsamt. Nödvändiga men också obekväma politiska beslut och åtgärder lyser med sin frånvaro.
Våra politiker vågar uppenbarligen inte fatta de nödvändiga besluten. Det blir mest hårt pumpade pratbubblor och partipolitiskt käbbel. Ingen vågar föreslå åtgärder avsedda att minska vår gränslösa överkonsumtion.
Runt om i världen protesterar nu allt fler ungdomar. Två tredjedelar av de protesterande är flickor. Grabbarna hänger liksom inte med.
Det handlar om våra barns framtid. Vi är därför alla skyldiga att agera.
Till våra politiker vill vi komma med följande vädjan och uppmaning: Gräv ner de partitaktiska stridsyxorna och försök komma överens!
-Gunnel och Gösta Brydolf, insändare i Tidningen Ångermanland – Allehanda