När jag närmade mig den bilbesiktare som jag alltid anlitar blev jag lite osäker – har de bytt namn? Kollade mina mejl. Av misstag hade jag beställt tid hos en konkurrent i samma lilla industriområde i en liten förort till Stockholm. På väg till den rätta bilbesiktningen reflekterade jag förnumstigt över det samhällsekonomiska värdet av att ha två bilbesiktningar så nära varandra.
Efter att ha irrat omkring i industriområdet i tio minuter var jag tvungen att slå på GPS:n för att inte bli försenad. Till slut fick jag det befriande beskedet – du har nått din slutdestination. Jag hade kört förbi stället flera gånger utan att se den diskreta skylten: Bilbesiktning.
Jag lämnade bilen på den trånga parkeringsplatsen men stannade kvar i dörröppningen till det allt annat än glassiga och coronasäkrade kontoret. En man bakom en dataskärm konstaterade att jag inte hade bokat någon besiktningstid. Jag frågade: är inte det här Avregleringsvägen 14 (fingerat namn)? Nej det är Avregleringsvägen 13. Du ska till bilbesiktningen i huset bredvid.
Det fanns alltså tre bilbesiktningar i samma industriområde. Två av dem låg vägg-i-vägg. Jag följde den ännu mindre skylten Bilbesiktning vid Avregleringsvägen 14, passerade igenom en smal grind och parkerade bilen på en parkeringsplats som var ännu mindre än den på Avregleringsvägen 13.
Överetableringen av bilbesiktningsfirmor i området var tur för mig. Jag hade säkert backat på någon annan bil och fått körförbud för min begagnade Nissan redan vid en okulär besiktning om kundtillströmningen varit större. Med tanke på covid-19 och min, inte bilens, ålder avböjde jag artigt erbjudandet av en vänlig anställd att invänta domen över min ögonsten inomhus.
Avregleringen av bilprovningen 2010 är ett av de märkligaste politiska besluten under de senaste decennierna. En kundanpassning är inte önskvärd i det här fallet. Det borde finnas en klar intressekonflikt mellan företag och kund vid bilbesiktningar. Kontrollanten ska ju beakta trafiksäkerheten medan kunden bara vill att bilen ska bli godkänd så lättvindigt och fort som möjligt.
—Lennart Erixon, krönika i Dagens Arena.